Tillbaka på jobbet Dag 26 av #blogg100

BildEfter gårdagens inlägg så gick nog luften ur mig, ni som tog åt er, skyll er själva, ni som jag inte menade er har jag talat med 😉

Hur ofta blir det så för er? Att glaset rinner över..? Inte så ofta för mig, men då det gör det så får nog de närmaste ta en rejäl smäll 😉

Talade med en vän igår som faktiskt fyller år i dag, en vän som jag haft en intressant vänskap med, vi träffades ombord på en av alla båtar jag arbetat på, och hon var en av dem som faktiskt fanns där länge i våra liv, men eftersom jag slutade till sjöss ett år efter henne så hade vi redan påbörjat andra liv, men på något vis lyckades hålla kontakten.

Vi uppdaterade varandra om olika saker som hänt i våra liv, och för mig så har hon varit en av de få vänner som jag än i dag kan lita på, även om vi inte har den kontakten som vi hade då vi var smått galna ombord på den blå svanen..

Grattis kära vän på din födelsedag 🙂

Eftersom gårdagen inlägg kom in tidigt kl 06 igår så får väll detta inlägg handla om vad som händeBild om gårdagen, hamnar liksom i efterkälke, men vad gör det…

Första dagen efter nästan en hel vecka hemma tog musten ur mig, men eftersom jag hade hjälp så fick jag en massa gjort, för inte låg jag på latsidan och gjorde det som jag alltid skulle gjort på en tisdag 😉 Så det som jag ansåg inte hade blivit gjort blev därför gjort på en enda dag, stackarn som fick jobba med mig. Som vanligt så var det små saker som inte hade funkat under min ofrivilliga ledighet, mattan som jag sänt på tvätt kom aldrig tillbaka, och delar till min nya vagn, hade fortfarande inte kommit nu alltså var det över en vecka försenat.. Smågrinig med mobilen i högsta hugget fick jag gjort detta med medan jag skurade som en galning. Jag måste börja ge mig med att försöka ta igen sådant som borde klaras av utan mig på mitt arbete! FAN, jag är bara en städerska ju!!! 😉

Knappast… Jag städar mellan andra arbeten, beställningar, hjälpa nya på jobbet, fackligt och skyddsombuds arbeten. 8-h timmar varje dag, ska jag städa och där i mellan ska jag på något vis få gjort dessa andra saker. Hmm, har jag mig själv att skylla om jag inte orkar med allt jag tar till mig i arbetsväg, eller är detta något jag måste göra för att orka ta mig till jobbet en dag till… Vad får mig egentligen att gå till jobbet?

Ska tänka på det, kanske kommer det ett svar, kanske inte.. Vad får dig att gå till ditt arbete varje dag?

Kram på er Bild

Annonser

Januari fortsätter

Blommor i januari..?
Blommor i januari..?

Sista helgdagen denna Jul och nyår. De flesta tar ner all julbelysning och granarna är utslängda (än har vi inte hittat några ute på gatan) De flesta går med tomma plånböcker och väntar redan på nästa lön, för januari är den månaden som alla fasar för ekonomiskt… Och lilla jag ska fylla år mitt i månaden… Inte alltid trevligt, för jag älskar födelsedagar! Fast jag nästan aldrig har råd att ha något för mig. Surt, men jag kan ju knappast ändra på det eller hur…?

Men vad gör det! Jag är faktiskt barnfri den helgen åtminstone och hoppas att som vanligt träffa syster yster som vanligt, antingen för en lunch eller middag där bara vi två umgås, det är en av våra traditioner som vi hållit i ett par år då vi blev äldre, och denna dag ser jag faktiskt fram i mot.. Har ni en tradition på er födelsedag?

Igår lyckades jag få ut sonen på en promenad i slottskogen, äntligen så fick jag tummen ur för att besöka denna vackra park som vi bor lite för nära. Har insett att vi är mindre där nu än då vi bodde ganska långt borta ifrån den, kanske för att det kändes som ett krav att besöka den då sonen var liten eller för att alla faktiskt vara där. Nu bor vi så nära att vi faktiskt ser och går bredvid den nästan dagligen, men in går vi knappast. Man blir lite hemmablind…

Så fåglarna fick lite käk och hästarna fick lite besök från avstånd, det är ju så varmt och har vart det länge att de flesta djuren var ute. Det var härligt att bara vara där utan att ha en orsak att ta sig någonstans eller vara på väg till något, det var en promenad med ingen början eller slut. fåglarVisst den blev inte så lång eftersom vi stod stilla och tittade en del, men ibland behöver man stänga ut alla måsten för att bara vara, och sonen verkade ha det trevligt. Efteråt var det en liten promenad för att handla till middagen och sedan buss hem (fick lova sonen det då han faktiskt vart ute ganska länge)

I morgon börjar vardagen igen, jag har en tveeggad känsla inför detta, samtidigt som jag älskar min arbetsplats så kliar det i benen och jag vill bara göra något annat just nu, fråga mig inte vad! Men bara en paus, så benen inte somnar, för det är den krypande känslan just nu. Men som vanligt lär den gå förbi och jag snabbt kommer in i vardagen och kommer som vanligt att älska den 😉

Sonen har lovat ta tag i skrivandet i skolan, då man talar flytande engelska (som de flesta barn idag gör) så kan man få ett F i betyg ändå, endast för att skrivandet är en kamp. Svenskan lika så, ett F som ska ändras till ett godkänt i alla fall… Han har mycket att försöka ta igen och jag ska knuffa på honom en massa denna termin. För jag vet att han kan men på något vis så tar det så i mot då han kommer in i klass salen. Någon som har några tips? Skulle verkligen behöva det!

Blev lite upphackat detta inlägg denna gången, så med detta så säger jag trevlig fortsättning!

Kram20131216-160806.jpg

Jag överlevde första veckan efter semestern

 

Nja så otroligt var det inte… Men visst jag överlevde, med ett ”nästan” ryggskott och helt slut i hela kroppen och knoppen 😉 För visst är det så att man slappnar av överallt då semestern man har faktiskt är såpass lång att man orkar vara ”ingenting”..?

Jag blev rent ut sagt inslängd i verkligheten medans sonen fortsatte sitt somarlov och hann med Liseberg med avlösaren och besök hos bästisen, skönt för mig att veta att han fortsätter sin ledighet som han vill i alla fall 🙂 Nu var det som tur inte så mycket barn på skolan så jag hann med mycket som blev liggandes innan jag gick på min ledighet. Skura en hel korridor då barnen var på en utflykt under en dag var nog ett av det dummaste jag gjorde, kan ju vara det som pajade ryggen totalt…överlever

Sedan det där med att börja träffa folk i mängder i flera dagar i sträck har också tagit på krafterna, samt att sakna att inte få den sömn man haft tillgång till under över fem veckor gör att man knappt orkar ta in allt… Men visst har jag saknat alla på arbetet, nu var vi inte många så egentligen fick jag en bra start på min första vecka, blev mer en lugn inschasning än en inspark så att säga 😉

Snart börjar sonen skolan och vi återgår till en rutinaktig vardag som kommer kanske få oss båda att komma in i den vanliga dagen igen… den som lever får se 😉

Så hur gick det för er därute som kom tillbaka till arbetet? Och hur är det för er som fortsätter det lata sköna och mysiga ledigheten?

Kram20130730-222731.jpg