Hmm det är 8-år sedan #bloigg100 061

damnarkDen 18/4-2008 skrev jag mitt första blogginlägg, jag tror att jag skrivit om det innan för några år sedan. Så det är nu över 8-år som min lilla blogg funnits. Faktiskt med tre namn, två var lika, den första av dem var så lång att jag mycket senare skrev ner den, till den jag har idag.

 

Ca 5-månader  innan slutade jag mitt arbete till sjöss, ett arbete som gav mig väldigt mycket, mest för den stimulerande miljön/skeppskamraterna som fanns ombord. Det fanns så klart de som endast arbetade på dessa båtar till och ifrån, så det var de som stannade kvar, de som hade salt i blodet som gjorde det till en livsstil som jag aldrig kommer att få tillbaka.

Det jag minns bäst var att där fanns inte så mycket falskhet, det där lismande som jag ofta sett på land. Jag tror det är för att där kan ingen gömma sig, vi gick inte hem då arbetet slutade, vi gick antingen till vår hytt för att sova, eller in till någon annan för att prata, eller bara hänga i mässen för att umgås. Vi såg varandras bra och dåliga sidor, och vi var tvungna att ganska snabbt få skinn på näsan och prata om något inte fungerade. På min båt funkade detta väldigt bra, vi var ibland två tjejer och resten killar, ibland upp till fyra tjejer.utsikt

Pentryt var hjärtat!

Hade du tid att göra något under en paus, så var det ofta ett besök vid dörren ute till däcket, där man samtidigt kunde umgås, lyssna på musik och se alla som gick mellan mässen och cafét.

Jag var på besök där några år senare, de hade byggt om cafét igen, under min tid byggde de om truckers cafet två gånger, den första gången en rejäl om byggnad där de tog ner skott, för mer plats. Där hamnade det runda bordet som vi i personalen nästan på en gång tog över, både under tur och vid hamn, aldrig vid truckersmåltiderna, så många platser hade vi inte 😉 Det runda bordet var perfekt då det blåste upp, för mig som är 160-cm lång med korta ben, var det en ankare då jag tryckte upp stolen mot skotten och knäna mot bordet. Det skulle mycket till att välta mig då..

Det som var för mig intressant att vi inte satt i dagrummet så mycket, mer än om det var något på tv, men om det blåste upp eller då vi låg i hamn, så var det vårt truckerscafe som var den vanliga samlingspunkten för de flesta ombord, om de inte arbetade. Så klart kan det ha med att detta var det största inomhusrummet på båten.. Och de som inte arbetade med cafét eller städet var ofta inte välkomna under tur med passagerna..

Jag hade tre hytter under min tid på min sista båt Scanrail, de två första låg på barbords sida, precis vid ingången från däck. Den sista låg på styrbords sida, rakt över på andra sidan, vid dennes ingång från däck, där trivdes jag bäst, kanske för där var stängt för passagerana, visst de andra två hytterna var också mer privata, om man bjöd in någon skeppskamrat 😉

Ha ha , nej inte många ”affärer” ombord, vi arbetade ju tillsammans, men visst var det några trevliga män man lärde känna, under den veckan man arbetade.. Aldrig passagerare! Jag vet faktiskt inte mer än en som hade ett längre förhållande med en av dessa killar. Under mina år, arbetade jag båda skiften, om de kallades för något (skiften) tänkte jag aldrig på, mer än att vi bytte varje vecka med nästa. Jag tyckte om båda lagen som arbetade, befällen kom lite annorlunda, men det var inget som fattades oss, vi som var grunden för varje vecka, hade de ofta koll på.härlig bild

Under min tid där från 97/98-2007 med en paus för en annat rederi och barnfödsel, så hade jag tre kockar som jag arbetade med, det är faktiskt något speciellt med dessa herrar som arbetar ombord. Inte var dessa killar några som levde upp till stereotypen av sjökockar, jag såg dem inte fulla, eller att de gömde undan sprit och smög drack.. Det är jag glad för, detta är ett stort arbetsmiljö problem för många ombord på båtarna annars. Vi hade dessa själar ombord också, så det var inte alltid en dans på rosor, och det gällde både befäl och ombordpersonal. Ofta visste man redan i förväg hur det vart innan de mönstrade ombord, ofta visste vi om någon var flyttad för att det inte fungerat med rehabilitering på de vita båtarna. För många av dessa män, var detta deras liv, många av dem hade egentligen ingen familj att tala om då de gick i land och var lediga, jag är faktiskt ledsen att jag inte höll kontakt med några av dem då jag mönstrade av för gott..

Så tillbaka till mitt bloggande, varför jag startade att skriva, var just för att jag tänkte skriva ner upplevelser från mina 11-år till sjöss och samla alla mina tankar om sonens diagnoser som började att utredas, mer för att jag ville behålla något av den tiden som jag faktiskt älskade..

Kram img_3588-47

Annonser

Upp och ner

3, Tummen upp/ner – 2015

Mitt ”nya” jobb var både upp och ner tummen

Min psykiska hälsa var tummen ner

Min underbara son, är som alltid ”dubbel” tummar upp

Mitt bloggande enligt mig, har vart tummen ner, så det ska jag i år ta tag i…

kram tassartyst.com

 

Snart är det över

Hur sammanfattar man (nästan) fem veckors semester..?

Såg mörkt ut, men kom aldrig över oss

 

 

Förra sommaren var det mycket regn och massa film, denna sommar blev det mycket sol och nästan ingen film, tv `n fick också en semester… ja i alla fall den som är i mitt sovrum 😉

 

 

Sonen har haft en (tror jag) tuffare sommar med många planer som gick i stöpet, men jag tycker att han hanterade dem ganska bra för hans ålder och funktionsnedsättning. Det kanske är så att jag inte kan skydda honom för alltid i dessa saker, men försöka mjuka upp fallet då de händer..? Vad tror du?

argarg

Igår var jag arg då jag insåg allt min son fick ta i början av sommaren och visst det blev en del hårda ord då jag skrev dem, men ibland så rinner bägaren över och man måste få ventilera sig också.

slottskogen i morgondimman
slottskogen i morgondimman

 

Tillbaka till vår semester: Bad med syster yster och hennes man, ja det blev faktiskt en dag till med bad inser nu att vi två inte är så förtjusta i att sticka iväg och bada på det viset som många gör. Sonen är det mer för allt som flyger omkring honom och jag avskyr att klämma mig in i en spårvagn med halva Göteborg och alla turister som också vill till havet.

 

Liseberg har det blivit två besök till och en till är planerad fast då helst med en av avlösarna, efter som sonen verkligen tycker om ”grabb” stilen och där passar ju inte jag alltid in 😉 Ett par dagar  hos min mor och far blev det med, där blev det besök på Gekås så klart och bastu med massa mys med en väldigt lugn son 🙂

 

Danmarksturen är jag glad att vi fick gjort, eftersom detta var första besöket sedan jag slutade till sjöss, visst känslan infann sig väl inte på samma vis men eftersom jag arbetat ombord på den båten som vi åkte med så visste jag ju självklart vilka toaletter och vilka platser som nästan aldrig hittas av de ”vanliga” passagerare. Väl i Fredrikshamn så blev det en timma av promenad innan vi drog iväg till färjan igen. Fick till och med en bild på min sista båt som jag arbetade på innan jag slutade, då hon styrde förbi oss mot Danmark..

 

För mig personligt har det vart läsningen som upptagit min tid och för sonen spel både på datorn och tv ‘n..

 

Nej nu ska njuta av mina sista timmar av barnfritt, tvättstugan kallar, hoppas ni därute haft en fin semster eller ska ha 🙂

Kram 20130730-222731.jpg