Håll ditt ansikte mot solen, och du kan inte se skuggorna.#Blogg100

Nu går allt på hundra knyck! Många förändringar på gång och just nu håller vi hårt om varandra då karusellen snurrar snabbare. Det är inte otäckt, men hisnande och spännande. 

Jag har insett att jag är lyckligt lottad för jag har bra arbetskamrater och världens bästa sektionexpedition som jag har äran att sitta på. Vi måste alla inse att ta vara på det som är varmt, tryggt, njuta av det. Jag vet, en vän sa till mig i veckan att hon tyckte jag var stark, hmm, lätt att ta sådant som floskler, idag så insåg jag att hon faktiskt tyckt så. Vi måste alla våga ta de där stegen som är otäcka, för hur ska vi annars komma vidare?

Min son och jag ska iväg och kolla gymnasium i slutet av månaden, hans omvärld håller på att utökas nu, och jag inser att han vuxit till en ungdom som jag är otroligt stolt över! Så mycket som kunde gått fel, men med mycket tålamod och blod, svett och tårar, sömnlösa nätter så har vi båda klarat oss oskadade. Och i slutet så här i nian så har han äntligen fått betyg i ett till ämne. Jag är så arg över att min son fick hela sin skolgång förstörd av Björklund! Min son fick aldrig en chans att få visa sina styrkor. Men som sagt, ”vi vänder på bladet” tar djupa andetag och håller andan innan vi dyker ner, för är det något vi båda lärt oss under dessa år, är att få stora starka lungor 😉 

Kram  035

Annonser

Semesterhjärna påslagen! Check ✔️

20140703-233411-84851867.jpgTror att det är bra att jag har fem veckor semester. Ofta brukar första veckan slå ner mig totalt, orken liksom tar helt slut och jag bara (nästan) sover konstant (känns det som)
Som tur har jag sonen som gör att man inte totalt slappnar av totalt 😉
Han har ju redan vart ledig ett par veckor innan mig så han är redan i slappar taget… 😉
Det har i alla fall gått bra då han vart utan medicin tycker jag, visst är han lite extra, något som han börjat igen är att vifta med armarna då han går och han håller på med sina låtsas lekar. Så många som går och tittar långt efter honom då han och jag gått förbi. Han är den som syns och hörs. Det kanske inte märktes då han var lite men nu då han är över 173 Cm ovanför havet ser det lite komiskt ut. Men jag skiter totalt i andras blickar och sonen lägger inte ens märke till det alls.
Han är faktiskt totalt avslappnad just nu och det är mysigt. Bråk om tv-spel har vi inte haft för jag ser till att inget i speltiderna är förändrade plus sovtiderna har heller inte ändrats eftersom han ändå sover till nästan nio varje morgon. Konstigt att gå upp före honom, då vi är lediga…hmm
Liten rolig sak hände på bussen från mina föräldrar förra helgen.
Då vi satt oss så tog jag på mig hörlurarna och började lyssna på bok. Medan jag sitter och drömmer mig bort ser jag en massa klister efter ett klistermärke som tagits bort minus allt kladd från klistret. Så i mina tankar börjar jag fantisera om att jag har en klickskrapa, så jag kan börja ta bort det.
Så även om boken var spännande började jag att skratta högt för jag insåg vad jag höll på med.. Smått arbetsskada hmm
Jag lät klistret vara och blundade resten av biten 😉
Hoppas ni har det bra..?

20140703-232906-84546225.jpg