Den som griper till våld visar att dennes argument är slut.

Igår hände det som aldrig skulle hända, igår kom våldet hit. Det vi sett på tv, det vi vart helt skyddade ifrån, trodde vi. Jag är i stor sorg över det som hände med mina medmänniskor i vår vackra huvudstad. 

Det är lätt att stänga av tv-apparaten då vi inte vill se och höra, vi har sett länder som blivit utsatta för oerhörda terrordåd, och det har vart från olika typer av organisationer. Vi har abetskamrater, vänner, grannar som flytt från terror. Jag löste en väns inlägg idag över hur ledsen hon var över att se att den kommit hit. Hon som flytt från våldet vet, hur kan vi som levt i ett land som inte vart i krig på över 200-år? Svårt igår fick vi tyvärr reda på hur vi reagerade. Jag är stolt över medmänskligheten som visades på sociala medier.  

Mitt i detta så går kommunal, fastighet, seko ut i sympativarsel för att hjälpa hrf i sin kamp för en lön som de kan leva av. Det kallas solidaritet. Det som vi igår fick se/höra om i Stockholm. Då haschtag openstockholm startade. Vanliga medmänniskor som hjälpte andra medmänniskor. Solidaritet! 

Jag ville inte tro på att klimatet har blivit råare, jag vägrar tro det, igår fick jag säga -vad var det jag sa. 

Igår gick välfärdsarbetare till sina arbeten i Stockholm utan att veta att de skulle bli hjältar i många av världens ögon. De gjorde det de skulle, det de alltid gjorde och idag får de eloge för sitt arbete. Jag är stolt över vår välfärd, och den är något vi alla ska kämpa för. De inom vården, service, inom polisen visade oss alla igår och idag att vi har ett bra land att leva i. 

Idag var jag och handlade på ett stort välkänt varuhus. Vid åtta tiden på morgonen var där redan tre polisbilar. Då vi kom ut några timmar senare, så fanns de fortfarande på plats. Flera handlande stod och pratade med dem och jag gick fram och tackade för de var där. För de måste få höra det, ofta och mycket. Vi är bra på att hitta felen letar vi så finner vi. 

Hittar vi det goda i människor, så sprids det vidare. Ta hand om vår välfärd, vi behöver den ❤️ 

Kram 

Annonser

Det sägs att tiden förändrar saker, men man måste faktiskt ändra dem själv. #Blogg100 

Solen skiner och det blåser som bara den, men på något vis så stör inte blåsten, för det är en skinande stjärna som bara skriker: snart är våren här 😉 

Idag blev det (städ) arbetsdag, min kollega är på städutbildning halva dagen så jag fick rå om mig själv under eftermiddagen. Jag tycker att det har vart ett långt arbete på många möten som gett lokalvårdarna en utbildning. Men det brukar vara det där arbete vi ofta glömmer att skryta om då man arbetar fackligt. 

Jag tycker det är viktigt att vi organiserar oss på arbete, visa saker tar tid andra lite snabbare. Ju fler vi är desto snabbare får vi igenom viktiga förändringar 😉 

Kram på er därute  015

 Bli medlem

När ska du vakna? #Blogg100

Fastnade för en slående rubrik igår. Är facken kamporganisationer eller tjänste- och försäkringsbolag? 

Det är något jag funderar på dagligen sedan jag började att arbeta på min sektion.  

För ett år sedan fick vi som jobbar direkt med medlemmarna en chock över det som hänt uppe i Stockholm, jag tycker ändå att vi som direkt arbetar med er, fick godkänt och mycket beröm, ändå hoppade flera av för inte skulle de ge sina pengar till någon som utnyttjade dem. Sakta men säkert gav ni oss tilliten tillbaka och kom tillbaka, uskorna fick igenom en skräll det året och vi vann på många vis. Det finns många områden vi har kvar att lyfta fram. Som T.ex de av oss som arbetar med service. Jag kan inte säga det mer en en gång! Utan oss så funkar det inte! De som arbetar med de äldre flyr arbetsplatser, det dras ner på tiden att underbara kvinnor och män inte orkar gå till jobbet för att de känner att de inte kan göra dessa viktiga arbeten längre. 

Sedan jag började att arbeta så har jag med mina föräldras hjälp fått veta att det är viktigt att vara med i facket. Varför? Facket finns där för mig då jag behöver och jag hjälper andra. För mig något som jag så klart ville vara, det där med solidaritet var något som fanns med i modersmjölken ( så att säga). Nu vet jag inte om det är för att jag är uppvuxen på 70-talet, eller för att just i vår värld var det bara på det viset..?

Jag säljer inte försäkringar, jag vill att vi organiserar oss så vi blir starkare på arbetsplatsen. Det är chefen som styr ditt arbete, inte facket, får vi inget veta i tid kan vi inget göra, vi förtroendevalda gör en massa, vi kanske är dåliga på att säga alla vinster vi har, men vi styrs av något som heter tystnadsplikt. Vi kan inte göra något för att hjälpa dig om vi inte får reda på vad du vill ha hjälp med.Vi sätter inga löner, det gör din chef, det du inte vet är att bakom din lön så har det suttit kvinnor och män som kanske inte får ordentligt med rast/vila då de slagits om att du ska få en hundring till. 

Om arbetsgivaren hade tyckt att vi som arbetar fackligt hade suttit i deras knän, skulle de inte sätta sig emot utbildningar som medlemmarna ska på, eller de satt sig emot samverkan. Ifrågasatt ledighetsansökningar för facklig utbildning. Ingen vet något förrän de lär sig. Och ingen ”dålig” arbetsgivare vill att du ska veta dina rättigheter. 

Vi lever som hon skriver i artikeln med ett medlemskap som sjunker, för det mesta som har arbetats fram är det lag på, något som gemene man längre inte tänker på. 

Den förste maj 2016 skrev jag ett inlägg. https://tassartyst.com/2016/05/01/nej-arbetsklassen-ar-inte-dod-blogg100/  där jag skrev lite om hur lagar blir till/ försvinner/ändras 

Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Vill regeringen till exempel införa en lag om ändrade regler för övertid måste regeringen lämna ett förslag om det till riksdagen. För att lagförslaget ska bli verklighet måste sedan en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta för det. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen som ser till att det blir som riksdagen beslutade.

Om du vill lämna en bra framtid för dina barn, ska du kanske hjälpa till att försvara den du vill ha kvar. Och sluta att klaga! Gör något istället. 

Du är facket! Du har rösten! Gör ditt val och sluta skylla ifrån dig. 

För handen på hjärtat: när var du på ett medlemsmöte senast? När var du med och valde in de som ska sitta i styrelsen. När gick du på en medlemsutbildning? När ringde du senast och fråga om något du undrade över, innan det började att brinna i knutarna. När frågade du vikarien om hon var med i facket? 

Som medlem är du lika viktig för alla dina arbetskamrater som för oss som sitter på sektionen. Du som jag har ett stort arbete framför oss. Vi måste organisera oss, ju fler vi blir desto starkare kan vi stå emot. 

Kram 
005