Skillnaden mellan en framgångsrik person och andra är inte en brist på styrka, inte en brist på kunskap, utan snarare en brist på vilja.

Den blomstertid har kommit och sonen går ut grundskolan i morgon.

På något vis är det som om jag inte kan få in det i mitt huvud han går ut nian!  

Fem av dessa nio en lång kamp för att han ens ska få gå i en skola som försökt att tugga sönder honom långsamt. De där nätterna som jag grät för att jag var ensam emot denna lagliga kränkning mot mitt egna barn. De där mornarna som jag hatade att lämna honom där för att jag inte hade något val. De där samtalen om att han lämnat skolan, eller den gången då de glömt av honom ute i hallen för ingen orkade med honom. Och så undrade de varför han var tvär och inte LITADE på någon vuxen i skolan. 

Jag har haft tre orosanmälningar på mig, jag har suttit på massa möten med skola, habilitering, bup, socialtjänsten. Läkare som velat en massa, rektorer som ljugit mig rakt upp i ansiktet, lärare, specialpedagoger och till och med måltidspersonal för att förklara varför han inte klarar av att äta visa saker. Jag har blivit hemringd då han svullnade upp av ett djävla äpple och de la honom i ett eget rum för att inte störa de andra barnen under mellanmålet med frysta ärtor på hans ansikte! Jag fick själv bära ut honom i en taxi som jag ringde för att skynda mig till akuten

Han har anmälts för att han försvarat mindre barn på skolgården, blivit mobbad av andra barn för han verkade så annorlunda… 


Det är som att komma ur en dvala och inse att visst fan klarade han av det, jag skulle vilja att han hade på sig en tröja som sa, -Ni försökte men titta jag överlevde. 


Min son går inte ut med ett helt slutbetyg, min son går ut skolan som en stark ung man fastän han inte har detta, och jag är förbannat stolt över honom!! 


Jag vill i slutet tacka underbara g-verksamheten som tog emot en trasig kille med inget förtroende till vuxna, ni gav honom en chans att få blomma ut, jag vill också tacka alla underbara pedagoger och elevassistenter för det jätte jobbet ni gjort och gör för våra npf-barn, ni är hjältarna i min och sonens sista fyra år, hade jag inte kämpat så hårt för att få honom till er så vet jag inte vart vi hade varit någonstans. Ni är i mitt tycke helt underbar!  


Kram 

Annonser

Annorlunda men väldigt lyckad dag :)

Ibland vill mitt huvud mer än min kropp och det kan verkligen göra mig frustrerad…! Ikväll skulle jag på premiär men foten vill inte alls vara med mig idag…20140424-162053.jpg

Idag blev det i alla fall jobb i ca två timmar på morgonen med maskinskurning av klassrummen. Sedan snabbt iväg till habiliteringen för att tala med en kurator i en timma, innan jag sedan blev upphämtad av chefen för att dra iväg på arbetsmiljöronder på några skolor i en annan del av stadsdelen.

Det är verkligen roligt att åka iväg på dessa, träffa dem som jag arbetar för som skyddsombud, fick till och med en kram, visst visade det sig att vi fick skriva upp en del saker, men som sagt jag är ju inte där för att leta efter fel, utan lyssna och gå runt med dem och titta hur miljön är. Jag tycker verkligen om det jobbet. Det var väl en av de saker som jag slogs av, att de flesta tror att jag ska leta ”fel”, konstig tanke tycker jag.

Efter fyra timmar var jag tillbaka på jobbet, vrålhungrig eftersom jag missade lunchen… men det gick ganska bra, eftersom det fanns en vikarie som kommit under förmiddagen för mig som senare stannade kvar tills vi blev färdiga för att gå hem.

Nu är jag barnfri då sonen och avlösaren gått ut, så lite mys för denna mamman 🙂

Kram 20140422-171124.jpg

 

 

 

Blev en till dag hemma, men nu startar semestern

Ros

Ros

Missade min sista dag, fast jag ska in och göra ett arbete på onsdag men det tar förståss inte hela dagen. Sonen har haft problem med sin mage mycket på grund av andras idioti så jag blev hemma med honom så han fick bli ompysslad lite i alla fall. Själv tittade jag på film och lyckades under dagen få ut honom på en promenad till affären, han verkar bättre.

Vi har en planering för vår semester, nu ska jag bara räkna ihop pengarna och se om det räcker, visst, det blir inga resor någonstans, för sådant har vi aldrig råd med. Men vi bor i en vacker stad så det blir att turista här i stället. När jag får iordning på min cykel blir det många turer till havet om vädret håller, nja vi har ju inte spikat alla dagar så att säga. Och blir det regningt så sitter vi och myser på en biograf någonstans…

Blomma

untitled4

Det är ganska intressant att jag i år inte fick tummen ur r…n och sökte semester pengar…Vet inte vad tiden sprang iväg denna våren, annars har jag fått ut lite till oss så vi kan planera Liseberg eller något, sonen ville ta ut pengar från sparkontot men det tillåter jag inte, dessa är då han ska ta köpa något dyrare vid ett senare tillfälle 🙂 Jag önskade jag kunde ta med honom någon annanstans än hemavid, bara så det kändes som vi kom iväg som så många andra, som ensamstående är det inte alltid så fett på semestern… Och är man ensam som jag är med min son så märks det verkligen… Sonen ska ta en paus från medicinen nu, först och främst för att jag tycker det är bra för honom under sommaren, samt att vi sparar pengar på det.. Visst blir det gratis efter ett tag då man hämtar ut det men alla bäckar små….. Pengar är det inte roligt att få slut på…

Vad ska ni göra denna semestern?

Kram på er Anne