Försöker springa långsamt….

 

Det är förunderligt  hur livet fortsätter fastän man egentligen bara vill trycka på stopp-knappen.. Nu är jag sjukskriven halvtid medan jag samtidigt lyckas göra mer… Jag ska ta det lugnt nu och jag vill på något vis rusa mig igenom allt även om jag vet att jag inte klarar det..Idéer är aldrig fel - även det högsta tornet börjar vid marken

Sonen är sitt vanliga jag, även med medicinering som inte passar honom just nu, så lyckas vi att hålla ett lugn här hemma.. I skolan vet jag inte, på kvällarna vill han umgås mera, kanske på grund av att han läser av min sinnesstämning, han är lyhörd då det gäller detta. Han kanske har svårt att läsa av en social situation men känslor, även om han inte alltid vet vad han ska göra, så verkar han veta att mitt inre är i kaos.. Kanske kan jag få hjälp med det då jag går på samtal, nu är det ju bokat, nu ska jag pilla på minnen som ligger gömda.. jag är lite rädd, kommer jag att orka..?

Just nu tar jag en dag i taget, och sakta på väg mot nya äventyr… Få se vart det leder, kanske längre eller tillbaka, men jag ställer inga krav förrän kroppen och knoppen fått sitt 🙂

IMG_1881

Annonser

Lite för mycket energi kanske… eller…

städningAtt skolan har sommarlov har för oss i lokalvården egentligen ingen som helst betydelse, så att alla talar om sommarlov är för oss bara ett ord SOMMARSKURNING!

Så med en massa energi och en sådär natt (vaknade vid tjugo över tolv med känslan att jag inte var ensam i min lägenhet, så jag fick gå upp första gången på massa år och tända i hallen för att få in lite ljus in i sovrummet, innan jag somna in igen) , så cyklade jag till jobbet med en enda sak i huvudet, hur ska jag hinna lägga upp skurningen i 12 rum och sedan några små, Sommarstädoch ska jag ens försöka skura så många rum eller bara ta de som har det största behovet…. Under ca tre veckor… två nu och en vecka då jag kommer tillbaka… Hängde du med?

Så hur blev det..? Jo jag kom till jobbet började med att först gå igenom alla rum och sedan var det stopp 😦 smått deprimerat insåg jag att ingen var färdig i sina rum och jag fick till och med hjälp av en sommararbetare som jag inte ville skulle rulla tummarna, så hon fick gör småsysslor som ändå måste göras medans (kändes det som) jag flängde fram och tillbaka med en massa annat. Som tur blev ett rum iordninggjort och jag kunde bara inte hålla mig utan startade direkt då personal som arbetade där gick på lunch.städtant Nu är det tur att det är favorit personal som vet hur jag är funtad, de fick väl sig en liten frågande min då de kom tillbaka och insåg att de inte kunde (även om jag på något vis fått dem att tro att de kunde) komma in…. I alla fall, jag lyckades skura med singelskurmaskinen samt få upp det + fuktmoppa och vaxa halva golvet på två timmar, mycket nöjd städerska som cyklade hem alltså.

I morgon blir det resten av rummet och sedan in i klassrummet bredvid som de höll på att iordningställa för skurning nu i eftermiddags 🙂

StäderskaSonen är bortrest hos mormor så jag kan ta det lugnt efter jobbet nu, med det tråkiga att jag lyckades slockna då jag kom hem och vaknade super torr i munnen och varm som ett element, jag tror till och med att jag secklade på min kudde, så gott sov jag 😉 Nu är bara frågan hur i hela friden ska jag somna i natt..? Hmm…

Så om det vara för att jag fick ur mig energin med rummet sista timmarna eller mina sömnproblem eller kanske värmen eller bara att det var tyst i lägenheten som fick mig at somna… har jag faktiskt ingen aning, men en sak är säker, i morgon ska jag inte ens titta på min säng förrän läggdags för jag vill gärna inte vända på dygnet för att sonen är borta 😉

Kram 20140611-223036-81036201.jpg

Dag 63 #Blogg100

Min senaste tid har vart lite av en frustration då foten inte velat fungera på något vis alls. Eftersomarbetsvecka jag går mycket på mitt arbete så insåg jag att även om jag fick all hjälp i världen så skulle jag inte få någon ordning på den så jag tog beslutet att dra ner på arbetsdagarna i två månader. Visst kanske inte den mest ekonomiska men på något vis så hoppas jag att i det i längre perspektiv kan vara till någon slags nytta för mig. Jag har ju också sökt andra arbeten inom Göteborgsstad sådana som jag inte behöver stå hela tiden då jag gör dem men ändå rör mig en del. Tror inte jag helt och hållet skulle klara av att jobba med något stilla sittande efter alla åren av rörliga yrken.

Nu har jag inte fått några svar men hoppas verkligen att jag skulle få komma på interljuv så jag kan visa upp mig så att säga. Samtidigt så har jag försökt att inse att jag på något vis måste komma ifrån mitt stilla liv som jag har hamnat i under det senaste året, men det är inte lätt att ändra sig helt plötsligt. Hade jag varit frisk så hade jag kunnat börja ta mina underbara långpromenader igen, det gav mig en massa de där promenaderna. Cykla blir lite svårare då den jag har inte har fungerande bromsar eller växel som vill fungera som den ska. 

imagesAI9ZQ6HLJag är så less på att springa in i murar hela tiden! Jag måste lägga in en massa i att få sonen att ta sig till skolan nu att jag inte orkar ta mig själv i kragen, fast jag vet i mitt dumma huvud att det är det jag borde ta tag i först. Hur sparkar man sig själv där bak? När det känns som sirap omkring är det tungt att dra ett extra lass… vad lämnar man då kvar?

Nej, ska se om jag kan ordna cykeln åtminstone så jag kan få komma ut, sedan ska jag ta tag i det andra, fast jag får skjuta på det till efter sonens 13-års dag, denna gång ska han få något som han faktiskt önskar sig. Kanske inte något av alla de dyra sakerna men något litet av dem ska jag lyckas skrapa ihop. Även om hjälpen från den andra delen aldrig visar sig. Så less på att se att sonen en än gång ska bli besviken på den lilla sammankomsten som kommer att visa sig på hans dag.

Nej nu ska jag föröka rycka upp mig och föröka ordna lite kyckling till min underbara unge, vad ska ni ha för fredags mys ikväll?

Kram20140501-142711.jpg