Han har lagt ifrån sig pennan… #Blogg100

 

C-Dur ur ”Den halvfärdiga himlen” 1962

När han kom ner på gatan efter kärleksmötet

virvlade snö i luften.
Vintern hade kommit
medan de låg hos varann.
Natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden –
alla log bakom uppfällda kragar.
Det var fritt!
Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.
Så tyckte han.

En musik gjorde sig lös
och gick i yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.

En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!

Alla log bakom uppfällda kragar. 

Jag älskar denna dikt 🙂 

Kram på er