Att säga hejdå ska göra ont, annars är det ingen mening med alla mötena folk i mellan.

När jag idag packade de sista sakerna som var mitt på jobbet så slog vemodet hårt. Jag hade redan sagt hejdå till barnen och efter mitt packande skulle jag säga hejdå till de vuxna.
Det slog mig senare att det sorgsnaste under hela denna dagen var, då jag tog ner namnskylten från dörren, det var på något vis slutgiltigt.
Jag har verkligen haft mina upp och ner vägar på min skola, jag har varit arg ibland, väldigt besviken till och med ledsen men oftast glad. Inte för det jobbet jag hade utan denna gången vågade jag släppa in folk i mitt liv.
Sedan att städningen vart som det varit både lätt och jobbigt, fast det senare har kommit för att jag vart borta pga av sjukdom eller vab. Jag har ju alltid haft en kanske lite för pedantisk syn på städningen hos dem.

Nu under eftermiddagen så packade jag upp kläderna här hemma och insåg att det var slut för denna tiden av mitt förunderliga liv. Nu kommer en ny tid för mig. Ett med helt andra prövningar. Visst är jag vettskrämd men jag tror faktiskt jag är redo att ta ett nytt steg mot en helt ny miljö och så klart nytt arbete.

Ett mail till min skola som jag sände

Efter 3 1/2 år här på skolan så är det dax för mig att prova mina vingar. Hmm nu flyger jag inte så långt men jag slutar i alla fall fredagen 28/11 för att börja mitt nya arbete.
När jag kom till er så fanns det inget fungerande städ-rum, men med hjälp av er så fixades det både hyllor och duschdraperi till mig och jag fick ordning på mina städ-saker.
Mycket fick jag höra innan jag kom, svår arbetande skola, toaletter som man aldrig kom in i för att städa. Klagomål om städning och för höga krav på renlighet. ?????
Jag kan ärligt säga att för mig har det aldrig vart svår-städat..! Och att inte komma in på toaletterna för att städa har heller aldrig vart svårt..!
Det jag vet så är det krav på renlighet, men detta ska ni ha! För de barn som vilar på golven ska inte behöva ligga i grus och bland damm råttor. Med rullstolarna som ofta släpper in mer än vanliga skor så har jag aldrig känt att detta vart ett problem att komma förbi. Därav skurningen av era golv med maskin som jag introducerade. Med er skola har jag fått improvisera i början men det kanske är också anledningen varför jag tyckt mer och mer om er som arbetskamrater 🙂
Ni har i ärlighetens namn vart den bästa trevligaste och lätt-städade skolan jag arbetat på. Då jag har behövt hjälp under loven för att flytta på möbler inför skurning så har alltid någon hjälpt mig.IMG_5818
Sedan att ni faktiskt stått ut med mig och mina ”konstiga” regler ger er alla bara guld stjärnor i kanten. 😉

I min blogg skrev jag i slutet av förra terminen väldigt talande om er och vad jag kände efter att en av eleverna slutade. Det stod så här:
//Eleverna i min del av skolan har alla någon slags handikapp. Och det kan ta lång tid att lära känna dessa barn. I alla fall jag som inte direkt arbetar med dem. Ofta vet jag inte efter år om de ens ser mig som en del av deras skoltid, för dessa barn älskar (oftast) att vara på skolan. Det finns inget mer härligare att se dessa barn sakta inför ens ögon liksom blomma upp, ofta för alla dessa underbara elev assistenter och pedagoger som gör deras dagar.
Jag tror nog aldrig jag sett en enda av dessa inte le, hur långa än deras dagar ofta verkar vara. Deras glädje i dessa barn, gör ofta att de själva inte alltid ser om sina egna arbetsmiljöer. (hmm där kom visst skyddsombudet fram)
Men tillbaka till barnen!
Idag var sista dagen jag fick träffa en av dessa underbara barn (hen går ut nian) Detta barn fick jag en bra kontakt med väldigt sent in på min tid. Men dessa sista år har jag ofta mest sett fram i mot att få träffa hen.
Så idag försökte jag säga hejdå, men jag vet inte om hen förstod. Själv stod jag där och försökte hålla tillbaka tårarna. Jag fick krama assistenten som också skulle försvinna, också mycket omtyckt av mig.
Visst är jobbet tungt och visst är man trött och har ont i kroppen efter dagens arbete!
Men med sorg/glädje i hjärtat gick jag hem idag från skolan och insåg att jag har världens bästa jobb på världens bästa arbetsplats, där det finns underbara ungar och människor Sådana som liksom kryper in i mitt hjärta och stannar där.//

Så till slut efter detta lååånga mail som säkert många slutar läsa innan dessa ord så vill jag bara säga TACK för denna tiden. Kanske faller jag pladask ner efter min lilla flygtur och återvänder till städningen eller så flyger jag högre… Vem vet…
Jag ska i alla fall ta det där steget som skrämmer skiten ur mig för det är något nytt. Ibland händer det bara att man får en chans.. Kanske bäst att bara haka sig hårt fast och se vart det bär..

Massa kramar från er städerska Anne

 

Som tur fick jag många vänner på skolan, de som jag kommer att sakna mest är alla underbara barn som jag lärt känna under mina år. för det är som jag skrev i mailet Men med sorg/glädje i hjärtat gick jag hem idag från skolan och insåg att jag har världens bästa jobb på världens bästa arbetsplats, där det finns underbara ungar och människor Sådana som liksom kryper in i mitt hjärta och stannar där

Alla möten vi har som människor för oss alltid framåt, även för oss som städar 😉 Vi måste bara våga släppa in dem lite då och då… Tack underbar ni för mina år, jag har fått lära mig mycket, både om med och motgångar, samtidigt som jag fick blicka in i en värld som jag annars inte lever i, den med fysiska handikap, jag har fått se dessa underbara barn bli äldre och klokare, jag har fått se vilka underbara kvinnor och män som ger av sig själva i det arbetet. Ni är de osynliga hjältarna som man inte talar om. Tack för mitt lilla korta besök hos er 🙂

IMG_1881

 

Annonser

Lite för mycket energi kanske… eller…

städningAtt skolan har sommarlov har för oss i lokalvården egentligen ingen som helst betydelse, så att alla talar om sommarlov är för oss bara ett ord SOMMARSKURNING!

Så med en massa energi och en sådär natt (vaknade vid tjugo över tolv med känslan att jag inte var ensam i min lägenhet, så jag fick gå upp första gången på massa år och tända i hallen för att få in lite ljus in i sovrummet, innan jag somna in igen) , så cyklade jag till jobbet med en enda sak i huvudet, hur ska jag hinna lägga upp skurningen i 12 rum och sedan några små, Sommarstädoch ska jag ens försöka skura så många rum eller bara ta de som har det största behovet…. Under ca tre veckor… två nu och en vecka då jag kommer tillbaka… Hängde du med?

Så hur blev det..? Jo jag kom till jobbet började med att först gå igenom alla rum och sedan var det stopp 😦 smått deprimerat insåg jag att ingen var färdig i sina rum och jag fick till och med hjälp av en sommararbetare som jag inte ville skulle rulla tummarna, så hon fick gör småsysslor som ändå måste göras medans (kändes det som) jag flängde fram och tillbaka med en massa annat. Som tur blev ett rum iordninggjort och jag kunde bara inte hålla mig utan startade direkt då personal som arbetade där gick på lunch.städtant Nu är det tur att det är favorit personal som vet hur jag är funtad, de fick väl sig en liten frågande min då de kom tillbaka och insåg att de inte kunde (även om jag på något vis fått dem att tro att de kunde) komma in…. I alla fall, jag lyckades skura med singelskurmaskinen samt få upp det + fuktmoppa och vaxa halva golvet på två timmar, mycket nöjd städerska som cyklade hem alltså.

I morgon blir det resten av rummet och sedan in i klassrummet bredvid som de höll på att iordningställa för skurning nu i eftermiddags 🙂

StäderskaSonen är bortrest hos mormor så jag kan ta det lugnt efter jobbet nu, med det tråkiga att jag lyckades slockna då jag kom hem och vaknade super torr i munnen och varm som ett element, jag tror till och med att jag secklade på min kudde, så gott sov jag 😉 Nu är bara frågan hur i hela friden ska jag somna i natt..? Hmm…

Så om det vara för att jag fick ur mig energin med rummet sista timmarna eller mina sömnproblem eller kanske värmen eller bara att det var tyst i lägenheten som fick mig at somna… har jag faktiskt ingen aning, men en sak är säker, i morgon ska jag inte ens titta på min säng förrän läggdags för jag vill gärna inte vända på dygnet för att sonen är borta 😉

Kram 20140611-223036-81036201.jpg

En ledsam dag

Visst är ett arbete som lokalvårdare inte det man drömmer om och ofta är det ett mycket ensamt arbete, där vi (lokalvårdare) träffas oftast på rasterna för att sedan fortsätta arbetet.
Så det är egentligen dem vi städar hos som vi arbetar med.
I skolans värld så kan man ofta bli väldigt anonym, i alla fall som städerska och både dagligen eller periodvis så ses man oftast då man tillrättavisar barnen då de kastar bollar inomhus eller stökar för mycket. Nu jobbar jag inte alls mycket bland de ”vanliga” barnen, så jag utsätts inte hela tiden av detta.

20140611-222922-80962775.jpg
Eleverna i min del av skolan har alla någon slags handikapp. Och det kan ta lång tid att lära känna dessa barn. I alla fall jag som inte direkte arbetar med dem. Ofta vet jag inte efter år om de ens ser mig som en del av deras skoltid, för dessa barn älskar (oftast) att vara på skolan. Det finns inget mer härligare att se dessa barn sakta inför ens ögon liksom blomma upp, ofta för alla dessa underbara elevassistenter och pedagoger som gör deras dagar.
Jag tror nog aldrig jag sett en enda av dessa inte le, hur långa än deras dagar ofta verkar vara. Deras glädje i dessa barn, gör ofta att de själva inte alltid ser om sina egna arbetsmiljöer. 😦 (hmm där kom visst skyddsombudet fram) 😉
Men tillbaka till barnen!
Idag var sista dagen jag fick träffa en av dessa underbara barn 😦 (hen går ut nian) Detta barn fick jag en bra kontakt med väldigt sent in på min tid. Men dessa sista år har jag ofta mest sett fram i mot att få träffa hen.
Så idag försökte jag säga hejdå, men jag vet inte om hen förstod. Själv stod jag där och försökte hålla tillbaka tårarna. Jag fick krama assistenten som också skulle försvinna 😦 också mycket omtyckt av mig.

Visst är jobbet tungt och visst är man trött och har ont i kroppen efter dagens arbete!
Men med sorg/glädje i hjärtat gick jag hem idag från skolan och insåg att jag har världens bästa jobb på världens bästa arbetsplats, där det finns underbara ungar och människor 😀 Sådana som liksom kryper in i mitt hjärta och stannar där. ❤️❤️❤️❤️

20140611-223036-81036201.jpg