Små Frysta tår :D 

Det är alltid något speciellt med den första snön, man blir barn på nytt. Ja, kanske inte kasta snöbollar, göra snöänglar, men den där känslan av att det verkligen är vinter.. på riktigt…

Så med det tog jag mig till arbetet och fasade för hur golven skulle se ut.. Men det är ju fortfarande lov och jag kan lugnt spara ryggen ett par dagar till. För jag kan lova er att det är inte lätt att vara städerska då snön kommer, egentligen är det inte snön som är problemet utan allt som läggs ut på den.. Salt, sand och grus, allt som innegolv älskar..

med detta avslutar jag med min lilla utmaning med att svara på frågan 7-8. Jag hade huvudet någon helt annanstans igår, så jag glömde av att skriva den..

^~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

7, Om du fick chansen att gå tillbaka till att vara barn igen, skulle du ta den?

Nej

Varför skulle jag vilja det?

Jo känslan av att inte ha alla beslut, alla ekonomiska beslut, all matlagning, visst det hade väl vart trevligt att slippa.. ett tag..

 

8, Tipsa om en lek du lekte som du tycker barn idag borde testa på också

Pinnen:

Redskap: 1 rak pinne ca 20 cm lång. En större grusad plan, t.ex. en fotbollsplan eller en skolgård. Det går även på asfalt med krita men blir rätt stökigt.

Varje person ställer sig ca 2-3 meter från varandra och ritar en ring ca 1 meter i diameter i gruset runt sig själva. Ringarna ska vara lika stora.

Ena deltagaren börjar med att försöka kasta pinnen (attackera) så den landar inne i en av de andra deltagarnas ringar (mark). Stannar pinnen då den landat helt utanför den andres mark misslyckas attacken. Lyckas attacken, en del av pinnen blir kvar innanför marken, så blir den som har marken av med den bit den inte står på (längs med pinnens riktning).

Om pinnen landar mellan benen får markägaren välja sida.

Om markägaren med hjälp av sina ben lyckas förhindra attacken genom att sparka iväg pinnen innan den har landat så för denne rita en långnäsa ca 40 cm bred från där den står eller sitt närmaste markområde fram och runt pinnen. Området som den markägaren nu har är mycket större men samtidigt mycket svårare att försvara från nya attacker. Det är den som blev attackerad senast som i sin tur ska attackera sina medspelares marker (ringar och långnäsor) därnäst. Om en person förlorar så mycket mark att den bara har kvar tillräckligt för att ställa ned sina fötter har den åkt ut

Röda vita rosen:

Deltagarna delar upp sig i två lag. Ett lag är röda rosen och det andra är vita rosen. Det behövs en sak som ska gömmas, t.ex. en fin sten eller något liknande.

Ett lag, t.ex. vita, får börja med att gömma saken på ett listigt ställe. Alla i laget måste veta precis var den är gömd. Motståndarlaget, röda rosen, står samlat någonstans utom synhåll och väntar medans saken blir gömd. När vita laget är klara ropar de på röda laget som nu ska hitta saken.

För att kunna hitta den lättare kan de fånga en medlem i vita laget. När de fångat någon måste denna personen ge en ledtråd till var saken är gömd. När röda laget fått en ledtråd måste de släppa fången fri. När röda rosen lyckas hitta saken är det deras tur att gömma och bli jagade.

Kurragömma i lag:

Denna lek utförs bäst i en skog, på ett fält eller någon annanstans där det finns gott om gömställen. Deltagarna delas in i två lag. Ett utelag och ett innelag. Utelaget blundar och räknar tillsammans på ett ställe, medan de gör det gömmer innelaget sig på fältet. Innelaget har en hemmabas som de ska ta sig till utan att bli fångade. Platsen där utelaget räknar är mellan hemmabasen och fältet där innelaget gömmer sig.

När utelaget räknat färdigt ger de sig ut och börjar leta efter innelaget. De som gömmer sig ska, så fort de får tillfälle, försöka smyga eller springa till säkerheten i hemmabasen. Blir de tillfångatagna får de sitta i ”finkan” till nästa runda.

När alla i innelaget antingen är i säkerhet eller fångade byter lagen roller.

Kram på er därute

tassartyst.com

 

Annonser

Frihet 

 

6, Vad var det bästa med din barndom?

Mina minnen är bra från barndomen.. Vi var väldigt ”fria” ute hela dagarna, vare sig det var skoldag eller helg, och ofta så kom vi aldrig in förrän vi hörde mamma eller pappa ropa ut från fönstret att det var mat, eller om vi glömde av tiden på sommaren.

Vi byggde kojor i skogen, ”rymde” dit också.. Våra föräldrar visste allt och de hade koll på img_6802oss, och de gav oss väldigt mycket frihet, senare vid tonåren, så den enda tiden vi behövde hålla oss hemma, var bastudagen lördag, vad vi gjorde innan eller efter behövdes aldrig redovisas.. Jag är än idag imponerad att jag inte föll för den livstilen som många av de ”vänner” jag umgicks med då.

Min tonårsperiod (för det är en del av barndomen) handlade mycket (via nyheter och skolan) om den där farliga sjukdomen AIDS.. Med detta blev jag väldigt intresserad på hur de skrevs om det, först och främst om hur farligt och vad man inte fick göra.. Detta gjorde att jag vid 19 års åldern började att skriva ett skolarbete om just detta ämnet och lärde mig snabbt att man aldrig ska ta allt (även via nyheterna) på allvar.. Jag fick senare (vid 30-års åldern )reda på  att en av alla dessa vänner på 70-80 talet var en av dem som dog av denna sjukdomen..

Det kanske inte är ett ”bra” minne, men ett som präglade mitt sätt att ta reda på vad som var rätt eller inte, jag tror aldrig på något förrän jag får ordentligt bevis och därmed sparas nästan allting alltid någonstans.

Jag älskade att åka iväg på läger då jag var barn, jag och min syster var verkligen de av alla barnen som var på de flesta läger på somrarna, vi barn från staden skulle ut på landet. Vi lärde oss en massa, man ska inte tro att kor alltid är fredliga 😉

Till och med toalettväggen fick lite av sidorna 🙂

Böcker så klart, Kitty –serien läste jag och många av dessa böcker har jag fortfarande kvar i min bokhylla, något som jag definitivt aldrig kommer att skämmas över, eller någon av de böcker vi har där, böcker i mitt barndomshem kommer jag faktiskt inte ihåg, visst fanns det men inte i de mängder som jag har idag..

Det var väl lite om vad jag tyckte om 🙂

 

 

Kram tassartyst.com