Siktar mot stjärnorna

Blir en lite dikt som jag skrev 2010 

Jag tappade bort mina tårar vid vindens mäktiga brus

Jag släppte mina hämningar där vid dårarnas hus

sakta

sakta

stilla därvid

står mäktiga tankar

och trampar mig solid

Jag skriker inte högt

jag skriker tyst bredvid

jag hörs då du lyssnar

jag tystnar

då du går förbi

Jag vet mina begränsningar

jag vet vad du vill

jag stannar vid din sida

även då jag dolt spyr bredvid

Trampar, lyssnar

sträcker, tystnar

andas…

andas…

andas..

©anne

Ha en fin dag  029

Lååång dag #Blogg100

Idag var en sådan där dag, en som aldrig tar slut.. inte för att jag vart uttråkad utan mer att jag inte kände någon lust för något. I morse då jag äntligen lyckades slita från min säng, så mådde jag inte så bra.. ögonen var svullna (du vet sådär det kan bli om man lipat för mycket) så det blev ljummet vatten på bomul, och försiktig rengöring. Jag var totalt vettskrämd, det enda jag tänkte på att -bara det inte var ögoninflammation. 

Väl på jobbet så var det dammsugningen i en hel timma, vi har mycket heltäckningsmattor på kontoret jag städar. Detta är något av mitt arbete som jag avskyr, men eftersom den där mattan finns där så måste jag så klart göra detta minst två gånger i veckan. Hade det inte funnits inbrottslarm, vid rörelse, så hade en självgående dammsugare vart perfekt 🙂 men ack dessa drömmar.. nej skämt och sido. Det får mig att vakna i alla fall. 

Vid 9-tiden var det apt med lokalvårdarna, det gick snabbt och nästan hel apt handlade om arbetsmiljöronden 1, något som görs vid denna tidpunkt varje år. Väl tillbaka på jobbet blev det mer dammsugningen och försöka hitta någon som kunde fixa ljus till städrummet. Tyvärr hittade vi ingen som visste vem som gjort vad, det är tur att jag har ficklampa på mobilen. Som tur sitter vi inte där på rasterna. 

Både jag och min arbetskamrat var trötta, det var just det som gjorde att dagen aldrig tog slut. Så väl hemma blev det. Idag till sonen och mig, och lite vila (trodde jag ) med fötterna upp för stegmätaren visade över 15000 steg och min lilla hälsporre ville börja bråka. I alla fall så slocknade jag och vaknade för typ en timma sedan. 

Nu har jag skitont i halsen gahh, när ska den här skiten ta slut? 

Ja ja det som inte dödar……

Hoppas ni har haft en piggare dag. 

Kram  028
Här kommer några tips på #Blogg100 inlägg för dagen:

Sveriges farligaste pajasparti

Rockfoto – Gitarrlegenden från Dala Järna

Yrkesstolthet?

#blogg100 – Ge oss själva. 

Första dagen hemma

Tvångsutvisning. Dag 28 / #blogg100

Första gången