Min sommarläsning

När jag läser eller lyssnar på en bok, så går jag ofta in i den så mycket att jag oftast tappar bort det som är runtomkring mig. Inget nytt för dem som känner mig, men ofta är det som att komma upp till ytan för mig. Du vet den där känslan av att man doppar ner huvudet under vatten och allt liksom stillnar runtomkring? Ljuden, rörelserna blir dova.

När sedan boken är slut..

Plötsligt är ljuden omkring mig höga och jag nästan önskar att det fanns något kvar så jag kan dyka ner igen. För mig känns det som att säga adjö till en nära vän som hållit mig i handen ett bra tag.

Jag har egentligen aldrig sett mitt läsande som något konstigt, kanske kan jag inte alltid hålla mig till den klassiska litteraturen som de flesta kan skryta om, nej jag slukar det mesta. Och nu har jag avslutat denna bok När andra sover. Det är en bok som startade som ett skrivprojekt och har nu givits ut, där vi som läsare får följa 20-personer.

Boken tar upp allt om missbruk, religion, barndom bland annat. Det är tunga berättelser om sådant som händer runtomkring oss. Det fick därför mig att skriva mitt förra inlägg, frågan kom upp om det där med identitet. Vad som slog mig var att jag egentligen aldrig velat titta på sådant eftersom jag är och bor i Sverige. Men vi har alla något att berätta om just det där som vi inte talar så högt om.

Så vad tyckte jag om boken? Denna boken är som de tjugo personerna som berättar, den slår till på olika vis, vissa gånger så kände jag med dem, vissa gånger blev jag så arg så jag kokade, vissa grät jag till. Med detta vill jag bara såga SKITBRA!

Nu är vi olika, det jag tycker om tycker inte du om, det är ju tur eftersom hur tråkigt skulle det annars vara? Varför boken är bra för mig, är för att den väckte känslor i mig, den fick mig att rannsaka mig själv, den lärde mig något nytt.

Hur vi tar till oss text är olika och eftersom texterna var  korta och uppdelade i olika delar så kan jag välja om jag vill läsa den från början till slut eller ta olika kapitel i ordning av vad jag känner. Jag läste den från pärm till pärm, 🙂

kram på där ute

img_0646

Annonser

Inte alltid vad man tror #Blogg100

  

Visst i början då jag skulle börja med denna bokserie så tänkte jag -massa trevliga romantiska karlar och tjejer i nöd. Hmm kommer jag tycka om det..? 

Lovar visst är det coola starka karlar och kvinnor som träffar dem. Men det som gjorde dessa böcker. Är Kristen Ashlyes underbart roliga sätt att skriva. 

Så mycket som jag skrattat då jag lyssnat på dessa böcker har jag inte gjort på länge. Hon skriver på ett underbart sätt. Sedan vet jag inte om det är den kvinnliga läsaren som gör den roligare för hon är bra. 

Jag har som vanligt lyssnat på dessa böcker på engelska. För nu är jag fast i det språket. 

Kram  

 

Frihet 

 

6, Vad var det bästa med din barndom?

Mina minnen är bra från barndomen.. Vi var väldigt ”fria” ute hela dagarna, vare sig det var skoldag eller helg, och ofta så kom vi aldrig in förrän vi hörde mamma eller pappa ropa ut från fönstret att det var mat, eller om vi glömde av tiden på sommaren.

Vi byggde kojor i skogen, ”rymde” dit också.. Våra föräldrar visste allt och de hade koll på img_6802oss, och de gav oss väldigt mycket frihet, senare vid tonåren, så den enda tiden vi behövde hålla oss hemma, var bastudagen lördag, vad vi gjorde innan eller efter behövdes aldrig redovisas.. Jag är än idag imponerad att jag inte föll för den livstilen som många av de ”vänner” jag umgicks med då.

Min tonårsperiod (för det är en del av barndomen) handlade mycket (via nyheter och skolan) om den där farliga sjukdomen AIDS.. Med detta blev jag väldigt intresserad på hur de skrevs om det, först och främst om hur farligt och vad man inte fick göra.. Detta gjorde att jag vid 19 års åldern började att skriva ett skolarbete om just detta ämnet och lärde mig snabbt att man aldrig ska ta allt (även via nyheterna) på allvar.. Jag fick senare (vid 30-års åldern )reda på  att en av alla dessa vänner på 70-80 talet var en av dem som dog av denna sjukdomen..

Det kanske inte är ett ”bra” minne, men ett som präglade mitt sätt att ta reda på vad som var rätt eller inte, jag tror aldrig på något förrän jag får ordentligt bevis och därmed sparas nästan allting alltid någonstans.

Jag älskade att åka iväg på läger då jag var barn, jag och min syster var verkligen de av alla barnen som var på de flesta läger på somrarna, vi barn från staden skulle ut på landet. Vi lärde oss en massa, man ska inte tro att kor alltid är fredliga 😉

Till och med toalettväggen fick lite av sidorna 🙂

Böcker så klart, Kitty –serien läste jag och många av dessa böcker har jag fortfarande kvar i min bokhylla, något som jag definitivt aldrig kommer att skämmas över, eller någon av de böcker vi har där, böcker i mitt barndomshem kommer jag faktiskt inte ihåg, visst fanns det men inte i de mängder som jag har idag..

Det var väl lite om vad jag tyckte om 🙂

 

 

Kram tassartyst.com