Funderingar #blogg100


I de sista veckorna har det hänt en massa, ofta har jag gått undan för min ork inte är lika stark. Några gånger rutit till och då har den stackarn fått ta mer än vad personen egentligen behövt ta. 

Så nu funderar jag faktiskt på det där med dem som är duktiga på retorik eller svar på tal. Aristoteles förklarade retorik på detta vis. 

”konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”

En vän sa till mig för flera år sedan att hon tyckte det var roligt att jag kunde ge snabba svar tillbaka om något som jag inte höll med om. Mina repliker kunde därmed vara ganska övertygande. Och ibland till och med dräpande. Ingen körde ”över” mig, så att säga. Idag undrar jag vart den kvinna tog vägen.. 

 Visst var det roligt att jag ansågs vara så kvick och vältalig. Idag undrar jag om det var mitt sätt att finna någon balans i mitt kaos i huvudet. Att jag på något vis blev för bestämd i mina åsikter att jag inte kunde se en mellanväg i diskussion. 
När jag började få mina panikattacker och långa stunder av ”ingenting” i huvudet. (För i mitt huvud var det inte mörkt den perioden utan mer blankt. ) Som om jag bara inte mäktade med och kroppen då tog tag i spänningarna i stället för hjärnan. Värre var det då kroppen gav upp och jag bara inte orkade med något alls. 

Efter denna sista period som varade länge,  (tror egentligen inte att jag kommit ur den, men är på god väg) har jag insett att det där med snabba repliker på något sätt försvunnit. 

Svar på tal

”Har du ADHD? Det märks inte” (Eller andra osynliga funktionshinder)

– Är du en trevlig person? Det märks inte!

– Det är därför det kallas osynlig funktionsnedsättning.
– Skulle det där vara en komplimang?
– Ja, men jag tar bara fram den ibland.
– Ja, men jag visar den bara för special personer. 
– Nej, det är sant, det märks inte. 
– Du märker den inte, för du lever inte med den. 

– Ja det har jag. Men den gömmer sig under Harry potters osynlighetsmanteln 

Så var det retorikerna som dog i mig, eller den där med ”svar på tal” människan? För visst är jag duktig på att svara i en fråga då jag fått lite tid. Det kommer inte lika snabbt som förut.. Hmm..

Nu så märker jag att i mitt fackliga arbete hur mycket jag behöver öva upp detta igen. Sedan kanske den egentligen inte är mer eller mindre utvecklad, men som med allt som vi gör, borde studeras för hjärnans kapacitet gör ju att vi alla aldrig slutar att lära oss. 

Funderingar fortsätter 😉 

Kram 

Annonser

One thought on “Funderingar #blogg100

  1. Tror samhälls och debattklimatet har ändrat sig.
    Har också varit aktiv i facket och kunnat svara, även om det var länge sedan.
    Men jag har dragit mig undan mer och mer, även på de sociala medierna.
    Jag blir irriterad på alla delningar om allt inom vissa områden.
    Nu mera trivs jag mer i självsamhet och uppskattar mer personer som delar det vackra i livet.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s