Nej Arbetsklassen är inte död! #blogg100


Du kan läsa på Beslut om lagar att: 

Förslag till en ny lag, eller ändring i en lag som redan gäller, kommer oftast från regeringen i en proposition. Vill regeringen till exempel införa en lag om ändrade regler för övertid måste regeringen lämna ett förslag om det till riksdagen. För att lagförslaget ska bli verklighet måste sedan en majoritet av ledamöterna i riksdagen rösta för det. Riksdagen meddelar sitt beslut till regeringen som ser till att det blir som riksdagen beslutade.

Med detta vill jag ta upp något som uppkom i veckan.. 

Jag fick ett svar av en bekant, då jag sa att jag skulle gå första majtåget, och undrade så klart vad min bekanta skulle göra. 
-Gömma mig och hålla mig så långt ifrån det som möjligt, arbetarrörelsen/klassen finns ju inte längre. 

Arbetarrörelsen är ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen. 

Jag blev stum! Och eftersom jag inte hade ork att gå in i en diskussion så ändrade jag samtalsämne. 
Under resten av dagarna hade jag inte kunnat släppa detta uttalande. 
Var får en vuxen individ nu i vår tid bli så blind? Anser många med min bekanta att det inte finns arbetare? 



Enligt Wikipedia kan du läsa definitionen av vad en arbetare är: 

 ”I svensk statistik och politisk debatt räknas de som arbetare (jobbare) vars yrken hör hemma i ett LO-förbunds kollektivavtalsområde. Gränslinjen mellan arbetare och tjänsteman gick länge huvudsakligen mellan industri- och tjänsteproduktion, men allteftersom svenska industriarbetare har blivit mer kvalificerade och fått högre löner så har begreppen glidit ifrån sina namn. I andra länder förekommer skillnader i arbetsrätten för arbetare och tjänstemän och ibland andra grupper såsom statstjänstemän, lantarbetare och anställda vid järnvägen.” 

Enligt den marxistiska traditionen (också via Wikipedia) saknar den som tillhör arbetsklassen tre inflytande/makt: 

  1. Ägande av kapital.
  2. Beslutanderätt över användningen av produktionsmedlen (exempelvis maskiner och annan teknik).
  3. Rätt att bestämma över och kontrollera andras arbetskraft.

Så idag med den arbetslöshet och de många lösningar på vikarietjänster/arbetstider och AVA-anställningar, rehabiliteringar så är det ju enligt mig ännu viktigare att vara med i facket. För du har inga rättigheter på din arbetstid. Det är din chef som leder och fördelar arbetet. 
Jag tror att många glömt av det vi som arbetar fackligt står för! Vi arbetar för arbetsgivaren följer kollektivavtal som skyddar dig som arbetar! Vi hjälper dig med stöd för du är inte ensam.  Vi är du! För utan mig eller dig, finns ingen facklig förening. 

 

Vi är många men kunde bli fler som arbetade fackligt. För finns det ingen på din arbetsplats, vems är felet? 

 Vad vi ofta glömmer i vår vardag med barnen, hyran/lånen/mobilen/semesterresa som vi kämpar så med är de kvinnor och män som byggde upp det vi idag ser som rättigheter..  

Lite av glömd historia om socialdemokraterna, som bildades med hjälp av de fackliga-organisationerna. 


 LO Bildas

År 1898 bildades Landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. Bakom bildandet av LO stod Socialdemokraterna. Representanter från fackföreningsrörelsen hade bildade socialdemokraterna och partiet bildade LO. Till LO:s första ordförande valdes Fredrik Sterky. 
Den svenska fackföreningsrörelsens frammarsch under 1890-talet saknade egentligen motstycke i världen. Arbetsgivarna och överklassen förhöll sig inte heller passiva utan vidtog motåtgärder. 1902 bildades SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, som är nuvarande Svenskt Näringsliv. De bildades som en motvikt till LO och med uppenbart syfte att tilldela den växande fackföreningsrörelsen ett avgörande slag genom att bland annat använda lockoutvapnet. Striderna på arbetsmarkanden hårdnade och LO tvingades till slut att slå tillbaka. I augusti 1909 utbröt Storstrejken. Den omfattade 300 000 människor och varade fram till i början av september, den genomfördes under lugna och disciplinerade former. Den väldiga striden slutade inte med någon seger för arbetarna och facket. I storstrejkens fotspår kom lönesänkningar, avskedanden och svartlistning. Ändå gav arbetarna inte upp kampen för en god arbetsmiljö, åtta timmars arbetsdag och en rimlig lön. Arbetsgivarna hade inte lyckats krossa facket. 

Under den här tiden var det inte ovanligt att en arbetare som kommit på kant med sin arbetsgivare också blev vräkt. Arbetarna hyrde ofta sina bostäder av arbetsgivaren och ett ensidigt beroende skapades. Det gjorde att många var rädda att säga vad de tyckte på arbetsplatsen. I Mackmyra vräktes arbetare på grund av en konflikt angående föreningsrätten. När arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som fanns byggde arbetarna sina egna Folkets Hus. Och för att kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och bildade Konsum.

Under 1900-talets början kunde enbart rika personer rösta. Det gjorde att Socialdemokraterna i början hade svårt att få igenom sina förslag. Därför blev kravet om lika rösträtt Socialdemokraternas första och viktigaste krav = 1918 antog Riksdagen den nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt. In i det sista gjorde högern motstånd mot reformen, men utan resultat. Genom arbetarrörelsens envisa arbete för demokrati hade Sverige äntligen fått en rösträttsreform.

  • 1919 kunde även ett annat reformkrav föras i hamn: Åtta timmars arbetsdag. Det skulle dock ta tid innan reformen i sin helhet var genomförd i arbetslivet.  
  • Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett framgångens decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar.
  • -Bland annat infördes förebyggande mödra- och barnavård, mödrahjälp och bidragsförskott till ensamstående mödrar.
  • -1938 beslutades det också om folktandvård och
  • -Två veckors lagstadgad semester.
  • Det var stor debatt om ATP under 50-talet. Striden handlade om huruvida det skulle bli en lagfäst pensionsrätt eller inte. Tidigare hade bara vissa tjänstemän rätt till pension, något som alltså arbetarna saknade.
  • År 1957 anordnades en folkomröstning om ATP och året därpå röstade en borgerlig majoritet ned ett förslag om lagstadgad tilläggspension. Efter många turer och långa debatter träder ATP slutligen i kraft år 1960.
  • I mitten av 50-talet blev alla i Sverige sjukförsäkrade genom att den allmänna sjukförsäkringen infördes. Under 50-talet infördes också moderskapsförsäkringen,
  • Studiestödssystemet byggdes ut och en allmän arbetstidsförkortning genomfördes.
  • Dessutom blev semestern längre för arbetarna. Det här var en tid då den svenska modellen snabbt byggdes ut.
  • 1947 infördes också det allmänna barnbidraget.

                    Det är första maj idag! Vad gör du? 

                    Jag går i tåget! 

                    Så tillbaka till det första i detta långa inlägg är, lagen är inte skriven i sten! Den är levande och vår skyldighet att kämpa för, det vi vill ska leva kvar! 

                    Kram 


                    ps.. Sidor jag lånat text/bilde från till detta inlägg är 

                    Socialdemokraterna
                    Wikipedia

                    Lo

                    Riksdagen
                    Varför uppfinna hjulet två gånger 😉 ds…

                    Annonser

                    Kommentera

                    Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

                    WordPress.com Logo

                    Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

                    Twitter-bild

                    Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

                    Facebook-foto

                    Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

                    Google+ photo

                    Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

                    Ansluter till %s