Ibland tar bara orken slut….


Ibland tar orken slut…. –FIXA EN TAXI!!!!!! NUUUUU!!! FÖR HELVETE!!!!!! Jag stod bara och tittade på honom första gången han skrek orden, sedan tog min ork slut och alla mina pedagogiskt tänkbara ord… -NEJ! Sedan fortsatte det framför elever, personal och föräldrar… sonen var helt slut och jag vände på klacken och lämnade kvar honom i aulan, visste han skulle följa med till slut ändå… frustrerad

Kvällen började bra, sonen hade sett fram i mot soarén som skolan ordnat, han skulle både vara sjunga och presentera alla de första akter med en vän från skolan. Han var redan på väg till skolan uppe i varv och jag försökte ge honom så mycket plats som jag kunde i den packade vagnen.. (kan ju vara därför han inte ville åka tillbaka hem med en) jag förstod att han var nervös men lugnade ner honom med att vara sig själv och bara ha roligt..(visst inget jag lyssnade själv på då jag var ung på scen, men försöka går ju)

Presentationen gick jättefint för båda killarna, han sa att de själva hade fått skriva skämten så han hade redan innan kvällens soaré sagt till mig att han skulle vara rolig.. Jag älskar verkligen hans kärlek till scenen, något som jag själv älskade vid hans ålder och det är roligt att följa honom i hans väg att finna sig själv däruppe i strålkastarljuset 🙂

Kvällen flöt på och när de andra killarna tog över mikrofonerna efter sonen och klasskompisen fick jag höra så fort jag letade upp honom i mörkret av salongen för att gratulera honom, att nog kunde jag fixa vatten för han var sååå varm nu.. Jag orkade inte diskutera, att man kan säga tack och sedan bara fråga snällt, såg på honom att han redan var väldigt uppe i varv…

Efter sista akten så stack jag snabbt iväg för att hämta jackor och lyckades få ett paraply av en pedagog så jag endast behövde ta på oss kläderna och dra så fort han kom ut.. Han kom aldrig så jag fick försöka ta mig förbi alla som var på väg ut för att leta upp honom. Där stod han och tittade efter mig med en mörk blick och jag tog ett djupt andetag och gick fram till honom… -Jag tänker inte åka vagn hem! star

Jag själv under dagen hade tid hos läkaren, väl framme på vårdcentralen så får jag snällt vända tillbaka för jag var visst en dag för tidig 😦 Så ni kan förstå att min dag inte slutat på bästa viset. Nu är jag slut, helt slut, även om jag inte talade med många så tog det musten ur mig. Sonen sitter och tittar på tv, innan läggdax.

Jag måste avsluta med att  ge honom en stor eloge! Han var helt medicinfri ikväll, något som jag vill att han ska var, för han måste lära sig själv (såklart med hjälp av mig) att finna lugnet då hela världen trummar med bongotrummor och alla intryck är förhöjda. Han lugnade ner sig snabbt på vagnen hem, så en korv med bröd plus en pucko och kille hade helt glömt sitt lilla utbrott. Ni som har barn med Npf vet vad jag talar om, ni som inte vet…. Nja… just nu orkar jag bara inte förklara…

Lite från oss idag 😉

Kramar i mängder och tack alla underbara elever som gav oss bra musik ikväll!20140505-145806.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s