#Skolsnusket ! Litet dyk i debatten ….


Har sett det i tidningar och på tv att nu ska man tag i ”snusket” i skolorna. Och slås då av att det enda som tas upp och de programen/tidningarna är det är skitigt och detta ska upp i ljuset.

Har själv gått i skolan och minns med fasa hur jag höll sig från att gå på toa under hela dagen, men för min del var det rädslan för små utrymmen, med den konsekvensen att jag idag i 40-års ålder får bära blöja hela dagarna för jag kan inte hålla tätt. Men nu var det ju inte just det jag ville ta upp.

Som en av de lokalvårdare som arbetar i skolans värld idag, känns det som en knytnäve i mage då dessa saker kommer upp om o om igen. Är det så att alla tycker att alla toaletter i alla skolor inte blir städade?moglet350

Det vet jag inte stämmer! Alla toaletter städas minst en gång om dagen i alla skolor för så brukar det stå i upphandlingen vare sig det är privat eller kommunal städning.

Så frågan borde vara: Varför städas toaletterna endast en gång om dagen? Borde det stå, toaletterna ska städas eller tittas över minst tre gånger per dag?

Tror du att lokalvårdare går iväg till jobbet varje dag och tänker: Idag ska jag endast städa en enda gång just den toaletten? Kan svara NEJ, vi gör så gott vi kan med den tid vi har.

Den städytan som är satt på en lokalvårdare brukar räknas per kvadratmeter i timman. Allt räknas i hur snabbt jag som lokalvårdare kan städa en toalett/skolsal ja alla ytor på tid.

Då vi sparar in i skolan värld så handlar det oftast om att ta timmar av lokalvården/fastighetsskötarna/matsalspersonal, skolorna betalar mindre för städningen för detta syns inte direkt. Att barnen får gå i smutsen har väl aldrig vart en prioritering. Känner jag. Så vi som får mindre tid och på apt möten veta att det måste synas att vi inte kan städa lika mycket, för att skolan ska reagera, så blir  det vi städarna de som får ta i mot klagomålen då vi endast gör det som är ålagda oss. Vi har hamnat mitt i ett slags krig där vi får ducka hela tiden.

Städytan vi städar är inte tvådimensionell, utan fyrdimensionell, det går uppåt till sidan och det står en massa objekt i vägen, massa vattenstänk, klotter mm.mm

Det är vår riktiga verklighet, inte arealen på golvet….

Enligt: SOSFS  1996:33

Socialstyrelsens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Så står det så här:

Den kursiva texten är mina tillägg till det som står

Exempel på andra åtgärder som underlättar städningen och är positiva för inomhusmiljön är

  1. att utemiljöer och entréer utformas så att inte onödig smuts dras in i lokalerna,

Utemiljöer och entréer utformas enligt arkitektens ritning och de som städar eller sköter om fastigheten tillfrågas aldrig om just detta fungerar på riktigt. Här missar många kommuner viktiga personer med en massa kunskap som skulle kunna ge så mycket lättare städmöjligheter.

     2.      att damm samlande inredning och möblering undviks,

Att ha mattor inne i miljöer där flera personer vistas i sina egna ”ute skor” borde inte finnas, att damma är inte problemet, det är mängder av draperier, och annat som hängs upp överallt som lokalvårdare inte ens städar. Gardiner tvättas inte alltid av skolan ens varje år… Så det kvittar hur mycket jag dammar om inte dessa tyger tas om hand.

Damm i hörnen finns för att det alltid andras ansvar på att ta undan sladdar eller annat som ligger längst med listerna och hörnen. Att tejpa fast sladdar hjälper inte!! De ligger fortfarande kvar och blockerar oss lokalvårdare för att komma åt.

     3.      att lokalerna används på ett sådant sätt som de är planerade och dimensionerade för,

Lokalerna som används idag har samma storlek som då de byggdes men då för mindre antal personer och möbler, detta gäller också toaletter, för inte byggs det fler toaletter med antalet växande elevklasser.

     4.      att ventilationen fungerar på avsett sätt,

Ventilationen ligger också på samma nivå tills någon säger till, inget händer förrän någon gör en anmälan.

     5.      att ventilationsdon och kanaler är rengjorda och försedda med effektiva filter,

Ventilationsluckor är alltid placerade så högt att i vår arbetsbeskrivning är det storstädning, så dessa tas en till två gånger om året, då vi kan arbeta tillsammans i ett rum. Så med fler elever+ mer möbler och otvättade gardiner kan man snabbt räkna ut att det kvittar hur ofta vi försöker, det går inte att hålla dem rena!

     6.      att pälsdjur och fåglar undviks inom förskolan eller skolan,

Ja här behöver jag inget säga för detta problemet har jag aldrig stött på.

    7.      att barn och personal informeras om aktuella städrutiner och ansvarsfördelning

ansvarsfördelning: Stort problem för oss i lokalvården, pappersortering, bioavfall, kartonger, plastförpackningar, glas, Ja allt som inte är skolsopor (med det menas, handukspapper, skräp från tömda pennvässare.mm.mm) ska eleverna enligt skolplanen själva sortera och slänga. Detta är något som i den stressade värld våra duktiga pedagoger inte har tid att kontrolera, så allt som vi inte ska ta hand om ”enligt avtal” får vi till slut sortera för att slippa tunga säckar till soprummet. Med den slutsatsen att annan städning blir lidandes.

Städrutiner följs aldrig av elever eller pedagoger, jag kan räkna med en hand vilka salar som alltid har stolarna uppe så vi i lokalvården kan komma åt. Jag tycker mig alltid hör ursäkter som att barnen hade bråttom, det var en vikarie, trodde någon annan hade klassrummet efter oss. Som anledningar, men på något mirakulöst vis ska vi ändå få det att bli dammfritt och rent på golvet. Förklara hur?

Så hur ska vi få en renare miljö i skolans värld?

  1. Sluta dra ner på timmar i lokalvården
  2. Om alla tar en stol i klassrummet och ställer den på bordet efter avslutad lektion så blir det inget tjat om vilka eller vem som alltid får stanna kvar och pedagogerna kan lugnt stänga dörren och veta att, om det kommer någon efter dem och ska ha lektion så kommer de att också göra detsamma för i slutändan, så kommer vi åt golvet och det blir rent.
  3. Alla sortering ska var i schemalagd så att elever och pedagoger hjälps åt med den miljö politik som kommunen satt. Då slipper vi stå vår städ-tid och göra detta arbete.
  4. Packa inte in 30-elever i en skolsal som är byggd för 15! Många mindre salar har så mycket skolbänkar att man inte kan stå upprätt då man moppar.
  5. Toaletterna ska ha lås och varje klass ska ha tillgång till sin toalett, detta för att undvika skadegörelse, vattenkrig, kiss i papperspåsar, sanitetspåsar som används som vattenbomber, stoppande av papper i handfat för att sedan lämna kranar öppna så det blir vattenskador eftersom det ofta rinner ut i korridorerna, eldning (japp det händer) mm.mm  Nu står alla toaletter öppna hela tiden och eftersom mycket av klottret och snusket alltid syns där mest, så vinner både vi i lokalvården och eleverna på detta. För jag kan lova att det är skillnad på ”renligheten” på personaltoaletterna och elevernas. Och de har likadana toalettstolar, likadana handfat, samma storlek och lika mycket städning från oss.
  6. Det behövs mer vuxna ute på rasterna! Som kan vara en lugnad effekt för eleverna, mycket av skadegörelsen skulle försvinna med fler rastvakter. Detta skulle då ge oss en chans att lägga mer energi till städning än att till exempel, vattendammsuga en hel korridor för att brandslangen drogs ut och sattes på.
  7. Delas det ut frukt eller olika ”festisliknade” drickor så se till att barnen dricker upp dem i klassrummet samt slänger de tomma förpackningarna i rätt binge för sorteringen. I stället för att de blåser upp dem och hoppa på förpackningen så att all vätska (klippig också) skvätter över golv och tak. Och att vi slipper prickkastning med olika frukter mot väggar och golv.
  8. I matsalen ha en eller två personal som stannar tills sista unge! Nu avslutas ofta sista halvtimman med mycket bus med ”kvarglömda” talrikar på stolar (?) Knäckemackor med två centimeter tjockt lager smör på mot väggen, eller också en hel talrik tömd under bordet.  Alla barn ska vara med i att hjälpas åt att torka av bord och sätta upp stolar. Vi i lokalvården har endast hand om golvet då vi städar hos vår duktiga matsalspersonal.
  9. Inse att vi i lokalvården inte är magiker, vi kan inte göra mer på mindre tid. Det är helt omöjligt! Men om vi kan försöka respektera varandra både elever och personal, så kommer vi längre och skolsnusket skulle kunna vara historia. För även om jag städar dina områden så är det också min arbetsmiljö vi talar om 😉

Så ska vi sluta leta efter alla felen och faktiskt gå upp till dem med plånböckerna som betalar för tjänsten som vi tillhandahåller. Att vi elever, pedagoger, lokalvårdare bråkar med varandra om vems fel det är, kommer vi ingen vart med, varför klagar inga kontoren i kommunen på samma problem? vi städar där med 😉

Så vad lägger politiker pengar på? Massa vidareutbildningar på en massa chefer varje vecka som jag aldrig ser något resultat av. Ta bort dem eller i alla fall varannan vecka och lägg pengarna på bättre lokaler, mer städning och mindre klasser. Vi vill alla att barnen ska ta ansvar men ingen ger dem chansen, hur ska vi kunna kräva något av skolan om vi hela tiden bråkar med varandra på golvet?

Nu har jag sagt det jag tycker om detta 😉

Kram 20131006-194814.jpg

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s