kan jag se det som är framför mig?


Allt går så fort nu!
Ja, jag trivs, men frågan i mig är varför trivs jag? Det låter sjukt kanske för att jag inser att jag aldrig fått någon insikt hur det borde var, kanske….

Mina orkidéer blommar sedan februari, min mor som har gröna fingrar kan inte hålla liv på orkidéer, jag som aldrig haft ”gröna fingrar” har flera som blommar två, kanske tre gånger om året!

Jag har just nu tre som blommar och jag har inget gjort, kanske är det som vi tjejer, vi blommar för ingen ser oss, bara för att de ska se oss? Kan ska det inte gälla mig, för då hade jag vetat hur man blommar….

Jag kommer ihåg den gången då min mor låg inlagd på sjukhus för hon hade haft problem i hjärtat, jag min tvillingsyster och min far satt i cafét på nedre plan för att få något att äta. Jag väntade längst och var på väg mot bordet där min far och min syster väntade…

De skrattade då jag satte mig ner, – ser du? frågade hon min far? -Vad pratar ni om, frågade jag….
Pappa skrattade, min syster skrattade… Du ser inte att varje karl sett åt ditt håll då du gick hitåt!! Sa min syster….

Varför skulle jag lägga märke till om en karl la märke till mig tänkte jag….
Pappa sa något då, -det kommer alltid finnas någon som behöver dig, men det finns bara en som tycker om dig…
Han (min far) har aldrig varit en far som jag bett om råd av och denna gång definitivt inte… men han sa det så fort att jag inte tror att min syster fattade det, men hon kommer ihåg dagen….
Jag saknar det med en far som finns för en, en som man kan luta sitt huvud i mot, jag hade inte det… Jag är uppvuxen med föräldrar som arbetade skift på Volvo, där jag och min syster satt i vaktkuren och väntade på den som skulle hämta oss, säkert inte som Volvo ville veta om, men ändå, så gjorde man då, och snälla var det!!!
Jag vet att de hade dåligt samvete för att lämna bort oss den ca timmar det tog för den andre att ta sig från sitt skift, men vi visste var godiset var gömt av vakten och vi visste att om det inte fick oss att må bra så skulle vi föra en massa liv… för inga barn fick vistas i vaktkuren…

Jag älskar mina föräldrar för det de gjorde för att vi skulle slippa förskolelärare, de gjorde allt för det!!! Visst hade vi ett par men det skriver jag om en annan dag 😉

Alla ni där ute som haft föräldrar som vridit ut och in för er!! Ha det gott
anne

Annonser

2 thoughts on “kan jag se det som är framför mig?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s