Liseberg


Vad ska jag säga mer än UNDERBART!!!!
Jag ville till Liseberg och E var ju inte sen han ville ju definitivt dit också, endast för att jag funnit att jag som har ett barn med dolt handikapp kan få hjälp, med band som gör att jag aldrig behöver stå i kö för attraktioner!! Hade jag vetat detta förrut så hade jag verkligen gillat att vara där innan, men nu är det som en dans på rosor.
E är glad får knappt några utbrott alls då barn med adhd har svårt med det där som kallas kö, då har det varit en fruktansvärd väntan med en kille som retar upp alla och sist men inte mig!! Så vi åkte knappt för jag gav alltid upp efter tre åk som tagit 3 timmar då E bara fick utbrott. Nu får vi gå förre kön och han älskar Liseberg, det är inte det att han inte får vänta, men 5 minuter är lika långt för honom som för ett (normalt) barn är på 15 minuter..
Jag fick dessutom hjälp idag av min systers svägerska och hennes kille, Tomas som han heter var med E hela dagen och gjorde allt sådant som killar gör bara njuter av att åka och busa, E älskade varje minut så mycket att det var många gånger som jag fick hålla tillbaka tårarna för att inte börja böla framför svägerskan….

Det är så svårt att förklara för någon som har det tillsammans med en annan, hon sa hela tiden det gör inget för Tomas älskar det, vad hon inte förstod var att E älskade Tomas för han fick vara med honom… Det är så miltals ifrån andra barn som har en far som finns där för barnen, dessa barn behöver lika mycket kärlek som andra även då de är jobbiga, E vet när han verkligen reta upp någon, ibland ser jag det som han provar dem som är i hans närhet, tycker han om dem så gör han livet verkligen inte lätt för dem, gör han inget är det för han inte vet om han är välkommen där alls.
E vågar bara vara sig själv med sina bra stunder och dåliga endast där han känner sig säker… Och tyvärr är han oftast det mest ordningsamaste med sin far, för att sedan få riktigt otroliga utbrott då han kommit hem igen… För han hållit inne så mycket att det nästan exploderar framför mina ögon.
Det gör mig verkligen ledsen som mamma att se att en kille på 9 år redan vet vem ha litar på och vem han inte inte litar på

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s