Mina Svenska hjältar

Satt och tittade på svenska hjältar ikväll, alla som utnämndes till det var så klart helt klart hjältar!
20121221-222014.jpg

Mina svenska hjältar ute i landet är alla föräldrar som varje dag kämpar för sina barns skolgång.

För nu är det klart att alla barn har svårt i skolans värld just nu, Björklund har satt allt på sin spets då skolan skalats mer och mer. Så även alla barn med Npf blir mer och mer utsatta.

Svenska hjältar medaljen är:

För varje förälder som kämpar för att ens barn ska ta sig till skolan, för alla föräldrar som har orken att slåss för en skolgång som har anpassning för dessa barn med funktionsnedsättningar.

Mina största hjältar är ni som idag är utslagna för kampens skull, för de föräldrarna finns där ute. De som brände båda ändarna på en gång för att slåss för sina barn!

Alla ni därute som gör att våra barn syns, ni där ute som vågar slåss öppet för att få en acceptansen för att annorlunda också är bra!!

För mig är ni svenska hjältar!!

20121221-222212.jpg

 

Och så klart ni som också står på sig i skolans värld som orkar slåss för de barn ni undervisar, ni får oftast inte den eloge ni borde få!!

Ofta så är ni belagda med munkavel för skolans rektorn sagt …Sschhh
Ni är oxå mina hjältar!!

Alla som skriver sina bloggar om kampen, föreningar som samlar pengar för mer forskning, ni är mina svenska hjältar!!

 

Inget hopp dör ut förrän tystnaden får råda! Era röster hörs högt!!

 bilden lånad från Aftonbladet

Hatten av till alla er!

 

20121221-222441.jpg

Två steg framåt och femton snabba tillbaka

Finns det något värre än då barnet är sjukt och de verkligen ändrar sig totalt, visst har sonen vart sju innan men då det är svårt att få kontakt med honom skrämmer verkligen skiten ur mig :(

Igår efter arbetet så kom jag hem till en tyst lägenhet, jag ropade flera gånger hej och tittade in i mitt sovrum (han brukar ligga där efter skolan med sin mobil och kolla på Youtube) Visst ser jag någon som ligger där och tror att han busar med att låtsas sover. Så jag smyger in och viskar –sover du sötnos? Han reagerar inte och jag ser inte det där flinet som brukar komma då han försöker hålla sig..?? Så jag sätter mig och försöker väcka honom försiktigt och han liksom hoppar upp av rädsla och börjar nästan gråta av att jag skrämde honom :(

Han hade helt dragit för gardinerna och viskade att jag skulle viska, sedan sa han tyst, jag har så ont i magen och somnar om….

Detta fick mig verkligen att bli rädd, för visst har denna killen vart dålig förut men inte lägger han sig och somnar efter skolan och definitivt inte då han pratar med mig… Jag lägger mig bredvid honom och han försöker tappert att hålla upp ögonen då jag frågar honom hur länge han känt sig dålig… Han försöker le mot mig och klappar mig på huvudet och sätter fingret tvärsöver munnen och hyschar för att få mig tyst… Paniken växte verkligen då, för det kändes som om han på samma gång försöker lugna ner mig????

Jag ringer ju så klart direkt till skolan och frågar om han vart dålig där och de verkar bara undrande, nej E har varit pigg, ätit i bamba…

Jag går tillbaka till min sovande kille och tittar till honom och ringer sedan och avbokar taxin till imon och anmäler honom sjuk till skolan och försöker få tag i min chef samt lämnar ett meddelande via telefonsvararen till henne i administrationen att jag inte kommer till jobbet.

Tittar in till sonen som sover tungt och ringer till sjukvårdupplysningen för att få råd, visst de ville skicka en ambulans men jag ber dem hålla den tillbaka och frågar om jag kan kolla honom innan vi drar igång något stort, de ber mig kolla om han kan böja huvudet framåt, jag går in med mobilen och väcker honom och får honom att sätta sig upp och röra huvudet, det går. Inget verkar fel inga utslag på kroppen, bara en kille som säger att ljuset gör ont i ögonen och höga ljud och han blir illamående av allt :(

Nu i efterhand så vet jag att i huvudet på mig så var jag aldrig rädd utan på något vis kändes det som sonen fått ett migränanfall, mycket tala för det eftersom han senare på kvällen efter att smygit omkring i lägenheten tittar upp och frågar om han få något att äta men att jag skulle vara lite tyst.

Jag undara om det är psykiskt, han verkar så ledsen nu för tiden och sömnen har väl inte vart det bästa och maten på skolan har han inte velat veta av, vare sig frukost eller lunch, hur får man honom att öppna sig. Idag verkar han väldigt lugn och ligger i min säng och myser men jag märker tystnaden, det gör så ont i mammahjärtat att veta att något tynger men han hittar inte orden eller vill hitta den.

Idag blir det vila hemma och imon försöker vi på nytt att ta tag i verkligheten där ute :) Jag måste ge honom den tiden han behöver för att känna sig sedd just nu (så känner jag) , efter att samtal med en vän där hon frågade mig om det var ett sent bakslag på att börja skolan efter tummultet i fyran så fick det mig att slappna av.

E måste få ta den tiden han måste för att lita på skolan igen och om jag känner honom rätt så försöker att han (i sin förmåga) att göra allt rätt där just nu att han blir så spänd att av det, jag önskade jag kunde ta hans oro från hans kropp och låta honom slappna av bara en liten stund…

20120911-225927.jpg

Trött

Så mycket som händer samtidigt som jag inte orkar att skriva om det, japp det har blivit många långa pauser mellan inläggen inser jag nu.

Idag var en otroligt stressig dag som började vid 06 med att fixa frukost och skicka iväg sonen till taxin.

Jag skulle bara städa undan för dem som skulle komma, men slutade med att jag möblerade om hallen OCH sovrummet. Blir så less på mig själv :(

Så vid 10 inser jag att jag måste hinna duscha innan jag åker så stress stress men hinner till slut med bussen som tar mig lååångsamt till hyresnämnden :( 10-minuter innan vi ska in till domaren kommer jag fram :)

Vi blir inropade och hyresvärden är inte där eller någon jurist?? Så domaren och sekreteraren börjar ringa alla nummer som de har till henne men inga svar, hon kom aldrig???

Så vi åkte alla till min lägenhet för att kolla på det som jag vill att hon ska göra och vid 12:45 står jag i hallen ensam och bara bryter ihop för all stress och nervositet

20120911-224919.jpg

E kom hem efter fritids på mycket stridslystet humör och jag fixade med nöd och näppe att fixa middag och få in honom i duschen. Han har börjat matvägra på skolan och jag vet inte hur de ska få in honom att äta?? Det har pågått i ett par dagar nu :(

Nu har jag äntligen kommit i sängen med en fot sim ska ses över hos div sedan iväg till jobbet, avlösaren har hintat att han kanske inte kommer imon :( så jag får avboka allt jag planerat :( ledsen just nu….

Jag hoppas i alla fall att ni där ute haft det bra ?

Kram på er

20120911-225927.jpg

Hur svårt är det?

De två första veckorna efter semestern har sprungit iväg och jag sitter nu och försöker att få någon slags översyn över hur det gått. E började fritids och där ser jag en ny kille som kommer hem med mer ork, som om han faktiskt kan börja slappna av, där han inte behöver skrika för att synas utan kanske inser att han också får talan någon gång, där faktiskt någon lyssnar på honom om han undrar.
Visst allt har inte löpt helt smärtfritt, men det är inte skolan han går på, utan färdtjänsten som inte kommer som den ska och har väl egna tider även då vi lagt in ett schema för lämning och hämtning. Det går så bra att jag får dåligt samvete för dem som det inte gör det, sjukt jag vet, jag är lycklig att efter hela Es skolgång hittills så får han en egen chans att lysa och känna sig respekterad.

 

Jag är verkligen tacksam för den hjälp som de engagerade personalen där har gjort för oss, det kanske är så här man ska arbeta med barn som har Npf jag är inte van vid det så jag sitter mer som ett rådjur framför strålkastarljus och bara stirrar.
Jag/Vi tar en dag i taget i förändringen
Hur har det vart för mig? Efter att tagit fönster en dag (var ju så fint väder kunde inte låta bli) på jobbet, så vaknade jag med en oerhörd träningsvärk och insåg att jag måste börja träna. Som lokalvårdare måste jag hjälpa min kropp att orka, jag kan inte förlita mig på jobbets rörlighet.

 

 

Där saknar jag sjön, där vi bytte arbetsmoment ganska ofta under dagen, vid städning så är det mycket golvvård och inte mycket arbete över axelhöjd. Nu säger jag inte att det är fel, för det är ju för att vi som lokalvårdare ska orka utan skador i många år. Men arbetet på sjön var bäddning, diskande, städning eller bara stå vid en kassa löpte efter varandra gav mig mer ett rörelse moment som gav kroppen styrka och vila.

 

 

 
Jag vet att under den tiden som jag arbetade/praktiserade som logistik/transport ledare så var jag som mest vältränad, för det var så stillasittande… När jag var i England som husfruassistent så tränade jag som en galning för all mat vi (på hotellets personalmatsal) var friterad och jag var skräckslagen över att rulla hem efter mina sex månader..
Hur gör man då man vill träna för att bli mer pigg utan att det blir ett krav som gör att man kör slut på sig själv?

Kram på er alla 20120611-170426.jpg

Just nu

Sitter jag och förundras över hur lätt denna vecka gått :)
Jag är tvungen att nypa mig i armen hela tiden :)
E började nya ”skolan” fritids i måndags och dom det verkar så går det bra, E är inte jätte informerande så jag vill nog ha någon slags kontaktbok (fast det går ju inte han kan ju läsa :( )
Just går det bra och jag njuter av varje dag då donen kommer hem :) hur gick er första vecka från semestern/fritids?

Kram Anne

Regnet det bara öser ner ….

Nej regn är verkligen inte uppiggande :( vi har haft skyfall här hela dagen känns det som, men på något vis har jag klarat mig från tröttheten. Sonen är hur glad som helst oxå efter sin första dag på Ågrenska.
Skolan som han ska börja på hörde av sig under dagen mitt i skurningen ;) och pratade om inskolning.

20120625-173747.jpg
Det är som dag och natt i min värld, på något vis har vi båda slappnat av på detta sommarlov, kanske känner han på sig att det kanske blir annorlunda på denne skolan, jag är bara lycklig :)
Kram

20120625-173912.jpg

söndagsmys med blogguppdateringar

För mig har det varit att försöka lägga in dikter på min andra bloggsida, har skrivit i många år nu (fast har haft en paus ett tag just nu)

Så istället för att ha det på papper varför inte då i stället få ner det på en hemsida så finns det att läsa för andra ;)

Nu har ju jag inte någonsin sagt att jag skriver bra men ofta var det mitt sätt att klarar av mycket som hände i mitt liv och jag älskar att leka med ord :) Du är välkommen att läsa om du vill ;)
mindikt

Så vad har ni haft för er?

Själv förutom mitt stillsittande så har jag väntat in E som varit på läger i helgen, och så har jag fått en inneboende som kommer att bo här hos oss under veckodagarna, skönt att få in lite pengar så man inte behöver vända på slantarna :)

Nej det blev visst inte mycket om oss idag, hoppas ni får en bra vecka, själv blir det avslutning för E från hans skola och det ska bli jätte skönt att slippa dem..

 

Kram

Veckan som gick….

♥♥Just idag var det till att fira systerdotterns student ♥♥Det var ett glatt gäng som träffades utanför hennes gymnasium och väntade in henne :)

Det mest underbara var under själva utdelningen av presenter till henne då jag tittade på min sons tomma stol bredvid och började att fundera på hur det kanske skulle se ut om ca 8-år. Skulle vi då också träffas för att fira hans student?

Det är konstigt hur fort man målar fan på väggen vid ett tillfälle då man ska vara glad över det som händer.

I alla fall så tyckte jag att E skötte sig jättefint denna gången, på väg till gymnasiet så frågade han mig flera gånger om hur schemat skulle bli :)

1,Först träffas vi på Mcdonalds och äter

2, hon springer ut och vi firar henne tills hon åker iväg på ett flak

3, Vi åker till festlokalen

4, Vi sitter och äter och firar kusinen

5, vi åker hem ca 18:00

Jag kan säga att allt stämde, han var lite orolig då vi kom till lokalen och ville börja äta i sin oro bara, men jag försökte att inte göra allt för stor sak av det, sedan gick han undan , först till toaletten för att sitta i lugnet med sin mobil och YouTube sedan flyttade han till ett tomt rum och satt kvar där tills vi skulle gå…

Så min son klarade sig jättefint med små bulor på vägen men jag är stolt över honom :) Nu sover han helt utslagen i min säng :)

Huvudet känns bra, har inte haft några yrselanfall och inga illamående, bara huvudvärk då jag tagit ut mig lite grann ;) Som denna dagen med massa hög musik och massa folk….

Annars har veckan varit besök på sonens nya skola, underbart hur mycket de vill lyssna på hur jag märker av hans svårigheter, sjukt hur lite man själv litar på att det ska fungera bara :( Så mycket som jag trot ska fungera som aldrig gjort det…. Är det verkligen så svårt att lita på någon som har med ens sons utbildning att göra efter allt vi gått igenom?

 

Kram på er alla i alla fall ♥♥

 

Lugn tisdag

Det är konstigt hur snabbt kroppen tar vila, fötterna och tårna kliar men huvudet slappnar av så man kan kalla det smått schizofren ;)

Gick upp med min ängel och ordnade frukost och skickade iväg honom för att sedan ta på mig kläderna för att ta mig ut i solen. G fick bjuda på frukost och en mysig morgonstund.

Tog mig hem efter en timma och satte igång att försöka diska undan det sista som fanns i vasken (konstigt syns inte att jag gjort det alls nu) Man tänker mycket här i ensamheten för läsning går inte så bra heller för jag blir väldigt trött i ögonen av det. E nya skola ringde i alla fall och bjöd mig till dem i morgon, så något att se fram i mot i min tristess :)

Ja men K kommer oxå förbi med avlagda kläder som E kanske kan ha :) Det är alltid roligt då hon kommer :)

Hoppas ni haft en trevlig dag i alla fall och mer händelserik sådan ;)

Kram

Stanna hemma - om barnen som inte klarar att gå till skolan

Reblogged from M som i underbar:

I Sverige har vi en rättighetslagstiftning som kallas skolplikt. Alla barn, även barn med funktionsnedsättningar, har rätt till en utbildning. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla en utbildning som är anpassad till varje barn. Ändå finns många barn med NPF som inte får sin lagstadgade utbildning, för att de inte förmår gå till skolan: Hemmasittarna.

Vanligt med hög frånvaro…

Läs mer… 942 fler ord